Gröna ytor främjar barnens rörelse

Andelen tätortsnära natur har minskat under de senaste decennierna, eftersom våra städer har förtätats allt mer. Ofta har förtätningen skett för att man försökt att bidra till en hållbar utveckling genom att använda den infrastruktur som redan finns och bygga nära kollektivtrafik. Andelen barn som dagligen vistas i grönområden har minskat från 71 procent till 56 procent mellan år 2011 och 2019.

Utmaningen ligger i att få barn och ungdomar att röra sig mer. Tätortens grönytor är därför viktiga pusselbitar i hela kommunens grönstruktur. I framtagandet av grönplanen har vi inventerat skolskogar och skickat enkäter till skolor och förskolor för att kartlägga vilka grönområden som finns, och hur de används för fysisk aktivitet eller i pedagogiken.

För att värna grönskan i staden måste det i varje projekt göras en bedömning av hur mycket grönska det finns i ett område och vad grönskan bidrar med.

Barn och ungdomar har rätt att vara delaktiga

Ett socialt hållbart samhälle genomsyras av jämlikhet och jämställdhet, där alla människors lika värde står i fokus. En viktig del i samhällsutvecklingen är därför att barn och unga har inflytande och delaktighet för att kunna påverka viktiga beslut som rör dem.

Karlshamns kommun har 32 226 invånare, varav 6 672 är barn och ungdomar i åldern 0-18 år (år 2021). Barn och unga utgör alltså en femtedel av kommunens befolkning. Därför är det viktigt att de kan påverka samhällsutvecklingen. För att stärka barnens perspektiv ytterligare finns ”Främja ett rikt natur- och friluftsliv för unga” som ett eget fokusområde i Grönstrategin.

Sedan 2020 är FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) svensk lag. För kommunen som organisation innebär det ökade krav att se till att barns rättigheter blir tillgodosedda utifrån barnkonventionen. I mars 2021 antog kommunstyrelsen riktlinjer som ska göra det tydligt hur vi som kommun arbetar med barnrättsfrågorna för att förbättra barn och ungas livsvillkor och stärka deras rättigheter och möjlighet till delaktighet och inflytande.

För att ge barn möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande behövs metoder som är anpassade till barnens ålder och förutsättningar, och till vilken sorts projekt det handlar om. En viktig del i arbetet är att utvärdera och återkoppla till de barn och unga som deltagit och lämnat sina synpunkter.

För att öka samverkan kring barnrättsarbetet finns ett barnrättsnätverk med representanter från kommunens förvaltningar. Nätverket fungerar även som stöd i arbetet med barnkonsekvensanalyser.

Läs mer om kommunens riktlinjer för barnrättsarbetet:
Riktlinjer för barnrättsarbetet i Karlshamns kommun (pdf)

Innan beslut fattas i kommunen ska följande frågor besvaras:

• Har en analys gjorts kring vilka barn som kan diskrimineras av beslutet?
• Innebär beslutet att barns bästa sätts i främsta rummet?
• Tillgodoses barns rätt till liv och utveckling genom beslutet?
• Har barn getts möjlighet att uttrycka sin åsikt och har deras åsikt beaktats?

Om svaret är nej på någon av frågorna bör man göra en barnkonsekvensanalys.

Inflytande i plan- och byggprocesser

I varje detaljplan som tas fram beskrivs kortfattat de konsekvenser som projektet kan få för barn och ungdomar. Samtidigt görs en helhetsbedömning utifrån barnkonventionens fyra aspekter rörelsefrihet, tillgänglighet, säkerhet och miljö.

Med hjälp av en checklista bedöms också om konsekvenserna av förslaget är så stora att det ska göras en barnkonsekvensanalys.

Modellbygge från dialog med barn i årskurs 3-6 kring förslag till planprogram för Hällaryd

Detaljplanens eller projektets art avgör hur man på bästa sätt ger barn och unga möjlighet till inflytande, och vilka metoder som kan vara lämpliga att använda. Det kan handla om enkäter, workshops med modellbyggen eller digitala evenemang. Kommunens ungdomsråd används också för att informera och få in barn och ungas synpunkter. När allmänna lekplatser byggs om får barnen vara med och önska lekredskap, och barnens önskemål används sedan i största möjliga mån i utformningen av lekplatsen.

Karlshamns kommuns ungdomsråd

Karlshamns kommuns ungdomsråd (KUR) är en grupp ungdomar som har möjlighet att påverka den lokala samhällsutvecklingen och ha en direkt dialog med kommunens förtroendevalda politiker. Ungdomsrådet är politiskt obundet och religiöst oberoende. Ungdomsrådet möts en gång i månaden med uppehåll under sommaren, och består av tio ungdomar i åldern 13-18 år, fem politiker och två tjänstepersoner.

Ungdomsrådet som granskar och ger synpunkter på ett förslag till ny detaljplan.

Gå tillbaka till:
Grönstrategin