Barnrättsarbete

Ett socialt hållbart samhälle genomsyras av jämlikhet och jämställdhet där alla människors lika värde står i fokus. En viktig del i samhällsutvecklingen är att barn och unga har inflytande och delaktighet att påverka viktiga beslut som rör dem. Barn i Sverige växer upp med olika livsvillkor och förutsättningar. Det visar sig genom att det finns stora skillnader i elevers skolresultat, barns socioekonomiska förutsättningar och fysiska och psykiska hälsa. Jämlika villkor innebär att alla har samma möjligheter att utvecklas, tillgodogöra sig utbildning, uppnå god socioekonomisk standard, vara vid god hälsa och uppnå sin fulla potential. Ojämlika villkor innebär att vissa grupper har sämre chanser än andra till utveckling, lärande och välmående.

Riksdagen antog år 2010 en ny strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Strategin består av nio principer som uttrycker grundläggande förutsättningar för att stärka barnets rättigheter i Sverige.
Länk till strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige.

Den 1 januari 2020 blev FN:s konvention om barnets rättigheter svensk lag. FN:s konvention om barnets rättigheter innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter
Länk till Barnkonventionen som svensk lag.

Barn och unga berörs av många beslut som fattas i kommunal verksamhet. Det är i dessa beslut som barn och ungas skillnader i uppväxtvillkor kan minska. Barnrättsperspektiv innebär att barnkonventionen är utgångspunkt i planering, arbete och beslut som rör barn. Viktigt att komma ihåg när vi arbetar med barnperspektivet är att barnets perspektiv och barnperspektivet inte är samma sak. Barnets perspektiv är barnets egen berättelse och uppfattning, medan barnperspektivet innebär vuxenvärldens analys av barnets perspektiv i förhållande till rådande villkor.

Det är därför viktigt att vi som kommun arbetar med att stärka barnrättsarbetet, gör barn och unga delaktiga i frågor som berör dem och att vi vid alla beslut som berör barn beaktar barnrättsperspektivet.

Riktlinje för barnrättsarbete 2025-2027.

Så arbetar vi med barnrätt i Karlshamns kommun

Strategiska barnrättsnätverket

Kommunens barnrättsnätverk leds av kommunens folkhälsosamordnare och i nätverket ingår minst en representant från respektive förvaltning där samtliga är utbildade barnrättsstrateger via SKR (Sveriges kommuner och regioner) eller har en motsvarig kunskap. Nätverket träffas regelbundet och arbetar strukturerat med utgångspunkt i en handlingsplan för barnrättsarbetet som utgår från den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter.

Barnrättsstrategerna i nätverket verkar som stöd i barnrättsfrågorna ut i förvaltningarna och stöttar förvaltningarna att utveckla hållbara strukturer för barnrättsarbetet i kommunen.

Ungas delaktighet och inflytande

I det kommunala ungdomsrådet skapas delaktighet och inflytande för ungdomar i kommunen. Syftet är att ge unga möjligheten att påverka övergripande utvecklingsfrågor samt nyttja rådet som en referensgrupp för att få barn och ungas röster och åsikter. Arbetet med ungdomsrådet utvecklas och stärks löpande. Det är angeläget att barn och unga har möjlighet att påverka och att ta del av samhället, oavsett bakgrund, kön eller nationalitet. Av barnkonventionen, artikel 12, framgår att: “Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. Hänsyn ska tas till barnets ålder och mognad.” Alla barn och unga ska således ha likvärdiga möjligheter till delaktighet och inflytande i frågor som berör dem och det är av vikt att vi återkopplar och motiverar beslut till barn och unga i de frågor som de varit delaktiga i.

Barn har rätt till kunskap om demokrati för att få och kunna ta det ansvar det innebär att vara delaktig i beslut. De ska också ha insikter om att demokrati inte handlar om att alltid få sin vilja igenom utan om att få vara med och bestämma i sammanhang där alla åsikter beaktas. Barn och ungas inflytande ska inte enbart ske i formella icke förpliktigande samråd utan ska även ske i de miljöer där barn och unga ingår till vardags. För att kommunen ska lyckas i att stärka barnrättsarbetet, måste barn och unga få vara med och påverka detsamma.

Läs mer om ungdomsrådet.