Om detaljplanering och planprocessen

Vad är en detaljplan?

I en detaljplan regleras användningen av mark- och vattenområden i ett mindre område i kommunen. Kommunen kan använda en detaljplan för att pröva om ett område är lämpligt för bland annat bebyggelse. Det gäller till exempel både när det ska byggas nytt och när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Detaljplanen ska redovisa allmänna platser, kvartersmark och vattenområden och gränserna för dessa. Detaljplanen reglerar rättigheter och skyldigheter, inte bara mellan markägarna och samhället utan också markägarna emellan. Planen är bindande vid prövning av lov.

Plankarta exempel.

Då behövs en detaljplan

Det är kommunen som avgör om, när och var en detaljplan ska tas fram. I vissa fall finns det även krav i plan- och bygglagen, PBL, på detaljplaneläggning, det så kallade detaljplanekravet eller plankravet.

Nedan listas några exempel när detaljplan behövs:

  • En ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt.
  • En bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt.
  • Vissa bygglovspliktiga åtgärder som avser så kallade MKB-projekt, om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
  • En åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Hur tas en detaljplan fram?

Planprocessen regleras i första hand av PBL. I de allra flesta fall är det ett av två planförfaranden som ska tillämpas vid framtagande av en detaljplan, antingen ett standardförfarande eller ett utökat förfarande. Läs mer om de olika förfarandena på Boverkets webbsida PBL Kunskapsbanken.  Planläggningen syftar till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Kommunen ska i planeringen ta hänsyn till och göra de avvägningar som behövs mellan olika intressen, såväl allmänna som enskilda.

Nedan beskrivs de olika stegen i planprocessen.