Naturvård och biologisk mångfald

I Karlshamns kommun finns det varierad natur med många olika livsmiljöer för växter, djur och andra organismer. För att områdena ska fortsätta ge oss de ekosystemtjänster vi ofta tar för givna måste de skötas på rätt sätt och ibland även skyddas. I den här delen av natur- och friluftsplanen kan du läsa mer om hur vi arbetar med detta i kommunen.

Hitta på sidan

Naturgeografiska förhållanden

Ungefär 77 procent av den totala landytan i Karlshamns kommun är skog. Cirka 9 procent av landytan består av åkermark medan betesmark bara upptar 2 procent.

Den låga andelen betesmark visar på ett förhållandevis lågt betestryck och den pågående igenväxningen av landskapet. Av den totala kommunytan är ungefär 4 procent sjöar och vattendrag, och 41 procent är hav.

Diagrammet visar de olika markslagens andel av Karlshamns kommuns totala landyta. ”Övrig mark” är en samlingskategori för kategorierna Öppen myr, Naturligt gräsbevuxen mark samt Berg i dagen och övrig mark. Källa: Statistikdatabasen Statistiska centralbyrån (2015), Markanvändningen i Sverige, hektar efter markanvändningsklass och vart 5:e år.

På länken nedan kan du läsa mer om kommunens olika marktyper och livsmiljöer:
Livsmiljöer i Karlshamn

Biologisk mångfald och nyttan av den

Biologisk mångfald är ett samlingsbegrepp för all den variation som finns mellan och inom arter. Den innebär att vi har ett landskap med många olika naturtyper där olika arter trivs. Därför är det viktigt att gör sådant som påverkar olika livsmiljöer positivt när vi sköter om och förvaltar mark, till exempelvis lämna död ved vid skogliga åtgärder, skapa gynnsamma miljöer för pollinerande växter och skapa våtmarker.

Den biologiska mångfalden är ett skydd mot klimatförändringar och viktig för flera ekosystem. Den har också ett stort socialt värde eftersom många uppskattar ett varierat landskap när de rör sig i naturen.

Grön infrastruktur

Infrastruktur är nätverk som binder samman viktiga funktioner i samhället och landskapet. Ett exempel kan vara vägar och järnvägar. Den sortens nätverk behövs även i naturen och kallas då för grön infrastruktur.

Några av de arter som förut varit vanliga i landskapet håller nu på att minska eller helt försvinna. Detta kan till stor del förknippas med att arters livsmiljöer förändras och att naturens resurser utnyttjas på ett mer storskaligt sätt än förut. Därmed blir landskapet mer ensidigt och olika livsmiljöer blir allt mer isolerade i landskapet. Insekter till exempel är många gånger beroende av flera olika miljöer under sina levnadsstadier och får därmed svårt att överleva. Isolerade biotoper dit arter inte kan sprida sig kan begränsa populationers genetiska variation och olika arter får på sikt inte förutsättningar att överleva.

Om viktiga länkar och nätverk förvinner eller tas bort från landskapet innebär det alltså negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden och dess ekosystemtjänster. Det är därför viktigt att bibehålla naturens nätverk så att växter och djur kan sprida sig. Dessa funktioner av nätverk behöver därför vägas in i vår fysiska planering av stad och land.

Länsstyrelsen Blekinge har på uppdrag från regeringen tagit fram en plattform för grön infrastruktur som vägleder kommunen kring var viktiga naturområden, livsmiljöer och nätverk finns.

Läs mer: Grön infrastruktur (Länsstyrelsen)

Ekosystemtjänster i staden

Grönska och biologisk mångfald i bebyggda miljöer ger oss ekosystemtjänster som bland annat minskar bullernivån, förbättrar luften vi andas och minskar risken för översvämningar. I många parker och trädgårdar finns äldre träd som kan vara viktiga underlag för olika växter eller djurs livsmiljö (substrat), till exempel lavar, mossor och svampar.

I framtiden kommer vatten och grönska vara en brist i urbana miljöer om vi fortsätter att exploatera på grönytor som exempelvis parkmark. Därför är det viktigt att bevara de gröna miljöer vi redan har, och att se till att utveckla nya grönytor i områden som exploateras.

Studier visar att den som bor i en stad där man kan ta en promenad i en park eller gå längs gator kantade av träd har större chans att få leva ett långt liv än den som inte har tillgång till sådana promenadområden. Möjligheten att vara aktiv ute genom friluftsliv eller trädgårdsarbete ger äldre en förbättrad hälsa och minskar risken för sjukdomar. Det gör att sjukvårdskostnaderna sjunker.

I Karlshamns kommun finns parker i nära anslutning till staden. I samtliga tätorter i kommunen finns det också tillgång till belysta elljusspår som går i skogsmiljöer. Längs gatorna finns det äldre träd, men på många platser i kommunen blir dessa träd färre när de efterhand dör och inte alltid ersätts med nya träd.

Läs mer under fokusområdet ”Bevara och utveckla natur för hälsa och välbefinnande”.

Hot mot den biologiska mångfalden

Det finns många hot mot den biologiska mångfalden. Hoten kan generellt delas in i tre kategorier:

  • överexploatering
  • invasiva arter
  • biotopförstörelse

Överexploatering innefattar alla former av icke hållbart nyttjade resurser, som till exempel överfiske. Till invasiva arter räknas de arter som introducerats av människan på ett eller annat sätt, och som utgör problem för den inhemska biologiska mångfalden. Biotopförstörelse innebär att biotoper och arters livsmiljöer försvinner och förändras i landskapet. Biotopförstörelse kan ske på många olika sätt. Det kan vara miljögifter, försurning, övergödning eller att klimatet förändras. En stor faktor till att arters livsmiljöer försvinner är också en förändrad markanvändning genom till exempel igenväxning till följd av upphört brukande. Detta kan även leda till att många arter blir isolerade i mindre områden och därför inte kan föröka sig.

Invasiva främmande arter

Invasiva arter är växt- och djurarter som inte finns naturligt i Sverige och som spridits hit av människan. Ökad globalisering, handel och resande i kombination med en förändring mot varmare klimat, ger nya och ökade spridningsmöjligheter för olika arter. De invasiva arterna påverkar den biologiska mångfalden på ett negativt sätt genom att konkurrera ut de inhemska växterna och djuren. Dessutom orsakar de stora kostnader för både samhället och privatpersoner.

För att hantera och förebygga introduktionen av invasiva främmande arter har EU tagit antagit en förordning. Det finns 88 arter (2022) som är med på listan över invasiva främmande arter.

Läs mer: Invasiva främmande arter (Naturvårdsverket)

Förordningen innebär att dessa arter enligt huvudregeln ska bekämpas, och inte avsiktligt får transporteras, innehas, hanteras eller säljas. I samma förordning finns ett krav på medlemsstaterna att ta fram en handlingsplan för att även ta itu med oavsiktlig spridning av invasiva främmande arter.

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten är ansvariga nationella myndigheter för arbetet med invasiva främmande arter. Länsstyrelsen i Blekinge samordnar länets åtgärder. Det innebär att de beslutar om åtgärder och ansvarar för att åtgärderna genomförs. I första hand är det dock fastighetsägarens skyldighet att bekämpa invasiva främmande arter.

Invasiva främmande arter i Blekinge som är med på EU-förordningen:

Regeringen har dessutom fattat beslut om att införa nödåtgärder för ytterligare en art, enligt 11§ i förordningen (2018:1939) om invasiva främmande arter. Det gäller följande art:

Det finns fler arter med invasiv karaktär som är etablerade i Karlshamn, men som inte är med på EU-förordningen. Det finns ännu inga lagstadgade skyldigheter vad gäller dem, men eftersom de kan orsaka allvarlig skada på våra ekosystem rekommenderar Naturvårdsverket att man hjälper till att begränsa spridningen.

Nedan är några av de mest problematiska invasiva främmande arterna i kommunen:

Ju tidigare man börjar bekämpa arterna, desto enklare och billigare är det att hålla dem borta. Därför vill myndigheterna få in rapporter när dessa arter syns till ute i naturen. Det finns flera vägar att rapportera in på. Vilken du ska välja beror på vilken art det gäller. Det räcker med att du rapporterar på ett ställe. Alla inrapporteringar hamnar slutligen i Artportalen.

Rapportera fynd av invasiva främmande arter

SLU ArtDatabanken har tagit fram en riskklassificering av främmande arter, där ungefär 1000 främmande arter har bedömts beroende på hur stor sannolikheten är att de utgör, eller kan komma att utgöra en risk för inhemsk biologisk mångfald.  Denna utgör underlag till en nationell förteckning över invasiva främmande arter som är av särskild relevans för Sverige. Förhoppningsvis kommer regeringen ta beslut angående den nationella förteckningen 2024 som sedan möjliggör förbud och tillsyn av dessa arter.

Riskklassificering av främmande arter (Artdatabanken)

Arbetet med invasiva arter i Karlshamns kommun
De invasiva arter som är mest spridda i Karlshamns kommun är jätteloka och parkslide.

Kommunen bekämpar aktivt jätteloka med flera olika bekämpningsmetoder. Vi bekämpar inte parkslide, men arbetar med att förhindra spridning genom att kartlägga arten, samt att begränsa slåtter i områden där den finns etablerad. I arbetet har vi dialog och samarbete med Länsstyrelsen som aktivt arbetar med information och utbildning i hanteringen av invasiva arter.

En handlingsplan håller på att tas fram för hur de invasiva främmande arterna i kommunen ska hanteras. Ett samlat dokument är viktigt för att få en helhetsbild av de invasiva främmande arterna, för att sedan kunna planera och utföra insatser mot dem.

Skyddad natur

För att värna om de livsmiljöer som är viktiga för den biologiska mångfalden behöver särskilt värdefulla naturområden och naturobjekt skyddas.

I dagsläget ingår totalt cirka 9314 hektar mark och vatten i Karlshamns kommun i en eller flera av skyddsformerna naturreservat, biotopskydd, naturvårdsavtal eller Natura 2000. Det motsvarar ungefär 11,2 procent av den totala kommunytan. Jämfört med Sverige i stort, där totalt 14,6 procent (om naturvårdsavtal inkluderas) av ytan var skyddad år 2020, är detta en något lägre andel.

I kartan nedan kan du hitta olika typer av skyddade naturområden. Om du klickar på en yta kan du läsa mer om området.

 

Naturreservat

I kommunen finns det 25 naturreservat. En stor del av dem ägs av staten, men det finns också de som ägs av kommunen och privatpersoner. Reservaten presenteras kortfattat här:

25 naturreservat i Karlshamn

Mer information om naturreservaten finns hos Länsstyrelsen:
Naturreservat (lansstyrelsen.se)

Naturtyp i naturreservat
Skog utanför våtmark, hav, och öppen mark utan vegetation är de vanligaste naturtyperna i naturreservaten i Karlshamns kommun. Tabellen nedan visar hur stor areal av de olika naturtyperna som finns i naturreservaten i Karlshamns kommun. I den högra kolumnen visas hur stor andel av den totala reservatsytan som utgörs av de olika naturtyperna.

Riksintressen

Markområden kan identifieras som riksintressen. Områden som identifieras som riksintressen är ofta av en nationell betydelse. De områdena är skyddade enligt miljöbalken och syftet med att skydda ett område som riksintresse är att skydda det från åtgärder som kan påverka dess värden. Det finns flera olika sorters riksintressen som kan skyddas, exempelvis områden för naturvård, friluftsliv, försvarsmakten, vindkraft, kulturmiljöer och Natura 2000. I Karlshamn finns flera områden med riksintresse, bland annat Mörrumsåns dalgång (naturvård) och Hällaryds skärgård (friluftsliv).

Naturminnen

Ett naturminne utgörs vanligtvis av särpräglade enskilda naturföremål som träd eller flyttblock, men det finns även större områden som är skyddade som naturminne. Naturminne och nationalpark är de äldsta formerna av områdesskydd i Sverige. De kom till i den första svenska naturskyddslagen som beslutades 1909. I Karlshamn finns 21 naturminnen.

Ansvarsarter

I Blekinge har varje kommun fått en art utpekad som ansvarsart. Det är en art som kommunen har extra ansvar för, ofta beroende på att arten främst finns i kommunen. I Karlshamn är utter vår ansvarsart.

Här kan du läsa mer: Utter (Naturhistoriska riksmuseet)

Det finns fler arter som Karlshamns kommun har extra ansvar för i länets gemensamma naturvårdsarbete:

Inventering av natur- och friluftslivsvärden

Inventeringen av naturvärden och värden för friluftsliv genomfördes mellan april och september 2021 av kommunekologen och en projektanställd landskapsvetare.

I kartan nedan hittar du bedömningarna genom att klicka på respektive område.

 

Möjliga framtida naturreservat och naturvårdsområden

Det kan finnas behov av att långsiktigt säkerställa att vi skyddar områden som är viktiga för natur- och friluftsliv. Kommunen kan själva skydda områden som vi anser behöver ett skydd. Anledningen till att vissa områden kan behöva skyddas är att reglera hur ett område ska skötas för att gynna naturvärden och friluftslivet. Det kan till exempel handla om att ha beträdandeförbud under några månader när störningskänsliga fåglar har sina bon.

Karlshamns kommun har i dagsläget inga kommunala naturreservat eller fastställda naturvårdsområden.

Här redovisas några områden som är lämpliga kommunala naturreservat eller naturvårdsområden för Karlshamns kommun. De är valda för att de representerar områden som har höga eller unika värden i tätortsnära lägen för kommunen. Topografin och markens beskaffenhet på dessa områden gör annat markutnyttjande på dessa platser besvärligt, vilket säkert bidragit till att dessa områden ligger kvar, relativt opåverkade, i tätortsnära lägen.

Gå tillbaka till:
Natur- och friluftsplan

Kopiera länk Skriv ut sidan