Översiktsplanering är kommunens övergripande styrinstrument för hur den fysiska miljön ska se ut. Den översiktliga planeringen kan bestå av flera olika dokument som tillsammans styr hur kommunen ska utvecklas.
I takt med att kommunen utvecklas och förutsättningar förändras kan det vara nödvändigt att göra ändringar i översiktsplanen för vissa orter eller områden. Sådana ändringar kallades tidigare fördjupning av översiktsplanen.
Översiktliga planer är politiska visioner för hela kommunen. De talar om hur kommunens mark- och vattenområden ska användas samt hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Enligt plan- och bygglagen ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen men översiktliga planer är inte juridiskt bindande. De ska istället vara vägledande och ge underlag för beslut vid detaljplanering, bygglovhandläggning och tillståndsprövning.
Planprocessen
Arbetet med att ta fram en översiktsplan sker genom en tydligt reglerad process enligt plan- och bygglagen (PBL), där dialog, samråd och medborgarinflytande är centrala delar. På Boverkets webbplats finns mer information om lagstiftningen och de olika stegen i planprocessen.
Nedan presenteras processen för att ta fram en översiktsplan.
I april 2020 ändrades 3 kap. i plan- och bygglagen. Syftet med ändringarna är att översiktsplaneringen ska bedrivas kontinuerligt, vara framåtsyftande och hållas aktuell. Lagen kräver att kommuner tar fram och antar en planeringsstrategi inom de två första åren efter ett ordinarie val, om de inte redan antagit en ny översiktsplan under samma period.
Beroende på hur behoven ser ut för kommunens översiktsplanering, och på vad kommunen kommit fram till i planeringsstrategin, kan kommunen välja att upprätta en ny översiktsplan eller göra en ändring av den. En ändring för en viss del av översiktsplanen kan täcka allt från större områden till enskilda kvarter, beroende på ändringens syfte. Fördjupningarna kan ses som en länk mellan kommunens översiktsplan och detaljplaner och den översiktliga planeringen blir då mer konkret. Om översiktsplanen behöver uppdateras i större omfattning eller består av många ändringar kan det istället vara lämpligt att upprätta en ny översiktsplan.
Översiktsplanen kan även ändras genom ett tillägg för att tillgodose ett särskilt allmänt intresse, så som vindkraft, översvämningsrisker eller områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Till skillnad från ändring eller fördjupning av en del av kommunen ska ett tillägg omfatta hela kommunen.
Samrådsskedet sträcker sig från första tidiga dialogen till samråd om kommunens förslag till översiktsplan. I lagstiftningen regleras vilka kommunen ska samråda med, men inte hur samråden ska gå till. Kommunen kan med fördel ta initiativ till en medborgardialog långt innan några ställningstaganden är gjorda för att samla in erfarenhet och kunskap vilka kan ligga till grund för beslutsunderlaget.
Efter samrådstiden är det dags att ändra och komplettera översiktsplanen utifrån de synpunkter som kommit fram. Förslaget ska sedan ställas ut minst två månader. Vid granskning av ändring för en viss del av översiktsplanen kan kommunen, istället för att ställa ut förslaget, kungöra förslaget och hålla det tillgängligt för granskning. Granskningstiden ska vara minst sex veckor.
Efter utställningen eller granskningen ska kommunen sammanställa inkomna synpunkter i ett särskilt utlåtande och redogöra för de eventuella ändringar synpunkterna har lett till. Om planförslaget har ändrats väsentligt ska kommunen ställa ut förslaget på nytt. Om en viss del av kommunen har ändrats väsentligt kan kommunen kungöra det ändrade förslaget istället för att ställa ut det på nytt.
Det är kommunfullmäktige som fattar beslut om antagande och ändringar av översiktsplanen. Översiktsplanen gäller först när kommunfullmäktiges beslut fått laga kraft.
När översiktsplanen antagits börjar arbetet med att prioritera vilka åtgärder enligt översiktsplanen som kommunen vill börja med. I den långsiktiga utvecklingen behöver det finnas en planering för genomförandet i ett kortare perspektiv. Det kan vara vilken cykelväg som ska byggas ut först, om en park ska anläggas eller om en ny stadsdel ska detaljplaneläggas. Oavsett krävs det ekonomiska resurser och översiktsplaneringen bör därför integreras med budgetarbetet i den kommunala organisationen. På så sätt kan kommunens verksamhet tydligt följas upp i förhållande till planens mål.
Översiktsplanen behöver ingå i en kontinuerlig process där mål och strategier succesivt stäms av gentemot vad som händer i kommunen. Genom att följa upp översiktsplanen kan kommunen klargöra om översiktsplanen fungerar som vägledande dokument. Med uppföljning kan kommunen kommunicera och hålla dialogen kring översiktsplanen levande och även tydliggöra hur översiktsplanen förhåller sig till nya förutsättningar och anspråk.
Uppföljningar leder inte alltid till revideringar av översiktsplanen, men ger underlag för stegvisa ställningstaganden i fråga om inriktning och innehåll för översyn och ändring av översiktsplanen. Uppföljningar som görs årligen eller en gång per mandatperiod kan fungera som underlag för och underlätta prövningen av översiktsplanens aktualitet.