Färre unga och fler äldre påverkar kommunens planering

Som många kommuner står vi inför stora utmaningar med en snabbare befolkningsminskning än väntat. Färre barn och fler äldre påverkar både ekonomi och verksamheter, vilket kräver smart planering och långsiktiga beslut för att hantera förändrade behov och förutsättningar.

Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) senaste prognos minskar befolkningen i snabbare takt än vi tidigare räknat med. Färre barn föds, vilket innebär att antalet barn i förskole- och skolåldern minskar. Samtidigt ökar antalet äldre, framför allt de över 80 år som behöver mer stöd och vård.

Som kommun är det viktigt att vi har koll på befolkningsutvecklingen. När befolkningen minskar, minskar också skatteintäkterna, och vi har mindre pengar att lägga på verksamheter och investeringar. Det kräver en noggrann planering för att anpassa verksamheten både på kort och lång sikt.

Förutsättningarna påverkar verksamhetens behov

När färre barn föds behöver vi inte bygga lika många förskolor och skolor, åtminstone på kortare sikt. Vi satsar i stället på att ta hand om och förbättra de skolor vi redan har. Om det är en mer långvarig trend kanske vi behöver göra oss av med vissa lokaler i takt med att gruppen barn och unga minskar. Men det är inte bara skolorna som påverkas av den minskade befolkningen. Även andra verksamheter som fritidsgårdar, idrottshallar och kulturaktiviteter kan behöva anpassas efter hur många barn och ungdomar som bor i kommunen.

Att det blir färre barn, fler äldre och relativt sett få personer i arbetsför ålder påverkar också kompetensförsörjningen. Vi kommer helt enkelt inte ha tillräckligt många som kan jobba i våra verksamheter. Kanske blir det så att vissa som idag jobbar inom förskola och skola skulle behöva ställa om till yrkesroller som behövs inom äldreomsorgen?

Balansen i försörjningskvoten är inte särskilt bra när vi får allt färre i arbetsför ålder som ska försörja alltfler äldre och yngre. Vi måste ha en stabilitet i ekonomin för att kunna ställa om och möta befolkningsutvecklingen.

– Vi kommer att ha fler att ta hand om, och mindre pengar att röra oss med. Det kräver en effektivare verksamhet, men samtidigt måste vi se till att jobba smartare och inte springa fortare, säger Åsa Nygren, Karlshamns kommuns ekonomichef.

Långsiktig plan för investeringar

För att möta framtidens behov och göra rätt anpassningar i rätt tid måste vi planera för långsiktiga investeringar. I budgeten för 2025–2027 som kommunfullmäktige beslutade i slutet av september ingår en investeringsplan för de kommande tio åren, som ska hjälpa oss att balansera behovet av satsningar med ett hållbart ekonomiskt läge.

Åsa Nygren berättar att vi sedan 2018 genomfört flera åtgärder för att stabilisera ekonomin. Återhållsamma investeringar och fokus på att betala av lånen har gett effekt. Den bedömningen gör Kommuninvest, som finansierar kommunens lån.

– Kommuninvest gör en årlig analys av kommunernas ekonomi. Tidigare har Karlshamn legat bland de som haft högst riskvärde, men nu ligger vi bland mittenkommunerna, säger Åsa Nygren.

Framöver måste vi fortsätta att göra medvetna val och ta kloka beslut för att säkerställa en ekonomisk hållbarhet på sikt.

– Vi har redan gjort jobbet som andra kommuner börjar göra nu. Nu ska vi också se till att behålla det. Till vår hjälp har vi duktiga chefer och medarbetare som gör medvetna val och tar medvetna beslut, säger Åsa Nygren.