Här hittar du information kring hur det går till när man tar fram en översikts- och detaljplan.
Översiktsplanering
Översiktsplanen är kommunens övergripande strategiska dokument för hur mark, vatten och den byggda miljön ska användas och utvecklas på lång sikt. Den visar vägen mot en hållbar framtid och fungerar som ett stöd för beslut inom samhällsplaneringen. Arbetet med att ta fram en översiktsplan sker genom en tydligt reglerad process enligt plan- och bygglagen (PBL), där dialog, samråd och medborgarinflytande är centrala delar. På Boverkets webbplats finns mer information om lagstiftningen och de olika stegen i planprocessen.
Nedan presenteras processen för att ta fram en översiktsplan.
Beroende på hur behoven ser ut kan kommunen antingen upprätta en ny översiktsplan eller välja att ändra delar av den. En ändring för en viss del av översiktsplanen kan täcka allt från större områden till enskilda kvarter, beroende på ändringens syfte. Fördjupningarna kan ses som en länk mellan kommunens översiktsplan och detaljplaner och den översiktliga planeringen blir då mer konkret. Om översiktsplanen behöver uppdateras i större omfattning eller består av många ändringar kan det istället vara lämpligt att upprätta en ny översiktsplan.
Översiktsplanen kan även ändras genom ett tillägg för att tillgodose ett särskilt allmänt intresse, så som vindkraft, översvämningsrisker eller områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Till skillnad från ändring eller fördjupning av en del av kommunen ska ett tillägg omfatta hela kommunen.
Samrådsskedet sträcker sig från första tidiga dialogen till samråd om kommunens förslag till översiktsplan. I lagstiftningen regleras vilka kommunen ska samråda med, men inte hur samråden ska gå till. Kommunen kan med fördel ta initiativ till en medborgardialog långt innan några ställningstaganden är gjorda för att samla in erfarenhet och kunskap vilka kan ligga till grund för beslutsunderlaget.
Efter samrådstiden är det dags att ändra och komplettera översiktsplanen utifrån de synpunkter som kommit fram. Förslaget ska sedan ställas ut minst två månader. Vid granskning av ändring för en viss del av översiktsplanen kan kommunen, istället för att ställa ut förslaget, kungöra förslaget och hålla det tillgängligt för granskning. Granskningstiden ska vara minst sex veckor.
Efter utställningen eller granskningen ska kommunen sammanställa inkomna synpunkter i ett särskilt utlåtande och redogöra för de eventuella ändringar synpunkterna har lett till. Om planförslaget har ändrats väsentligt ska kommunen ställa ut förslaget på nytt. Om en viss del av kommunen har ändrats väsentligt kan kommunen kungöra det ändrade förslaget istället för att ställa ut det på nytt.
Det är kommunfullmäktige som fattar beslut om antagande och ändringar av översiktsplanen. Översiktsplanen gäller först när kommunfullmäktiges beslut fått laga kraft.
Översiktsplanen behöver ingå i en kontinuerlig process där mål och strategier succesivt stäms av gentemot vad som händer i kommunen. Det är därför viktigt att löpande följa upp och utvärdera översiktsplanens effekter i olika avseenden. Uppföljningen bör ske inför varje aktualitetsprövning men kan göras oftare. En aktualitetsprövning görs minst en gång per mandatperiod.
Detaljplanering
Detaljplaneprocessen regleras i plan- och bygglagen (PBL) och beskriver hur mark och vatten får användas inom ett visst område. Beroende på planens omfattning används antingen ett standardförfarande eller ett utökat förfarande. Under processen får berörda myndigheter, fastighetsägare och allmänheten möjlighet att lämna synpunkter. Läs mer om de olika stegen i processen på Boverkets webbplats, PBL Kunskapsbanken.