Skog är Sveriges dominerande naturtyp. Det gäller även för Blekinge där skog utgör 75 procent av länets landareal. Hälften av Blekinges skogar består främst av gran som utgör 50 procent av den produktiva arealen. Därefter kommer ädellövskog som utgör 14 procent och tall som utgör 8 procent. Bland övriga län i Sverige är det bara Skåne som har en större areal ädellövskog än Blekinge.

Karlshamns kommuns skogar domineras av lövskog, som utgör 55 procent av skogsmarken. Utöver det präglas skogarna av en småskalig mosaik där barrbestånden ofta har inslag av löv och mindre kärrområden som bryter av landskapet. Skogarna har också en varierande topografi och det finns gott om höjder med senvuxna tallar.

Skogstyper vi har ett nationellt ansvar för

Länsstyrelsen har utsett ett antal skogstyper som Blekinge har ett nationellt ansvar för:

• gamla ekskogar och ekhagar
• gamla bokskogar
• avenbokskogar
• ädellövrika brantskogar
• trädbärande ängar och hagar
• klibbalskogar

Det innebär att vi har ett särskilt stort ansvar att värna och gynna ovanstående naturtyper. Den skogstyp vi framför allt värnar om i Karlshamn är gamla ekskogar och ekhagar. Längs kommunens kustremsor finns det mycket ek. Dessa ekar är ofta gamla och har växt sakta på magra steniga marker. De är ofta karaktäristiska och har inte sällan en grov, stor och låg krona. I Sverige är Blekinge, Kalmar och Östergötland de tre län som har störst areal kvar av eklandskapet. I övriga Europa finns de bara på få platser, bland annat i England. Därför har vi ett stort ansvar, både nationellt och internationellt, att skydda dessa träd, eftersom många arter är direkt beroende av dem.

Kommunens skogar

Karlshamns kommun äger cirka 1900 hektar produktiv skogsmark. Produktiv skogsmark är mark som är lämplig för skog och som producerar mer än en skogskubikmeter per hektar och år. Kommunstyrelsen är ansvarig för kommunens skogar och de har ett avkastningskrav på skogen. Det innebär att förvaltningen av kommunens skogar ska generera en intäkt till nämnden.

Det kommunala skogsinnehavet är viktigt för invånarnas möjlighet till rekreation i naturområden. En stor del av våra skogar ligger tätortsnära och används frekvent till närrekreation. Kommunens skogar är också en markreserv för exploatering och utbytesmark vid försäljning.

I förvaltningen av de kommunala skogarna tar vi stor hänsyn till sociala värden. Det kan exempelvis innebära att vi skapar siktytor ut mot vattenbryn, tar bort ris över stigar och röjer för att få fram dekorativa träd. En viktig del i arbetet är också att arbeta med säkerheten, eftersom många träd står i direkt anslutning till bostäder. När vi ser att ett eller flera träd är en säkerhetsrisk tas träden ned. Vi tar däremot inte ned träd för att ge en fastighetsägare mer sol, eller för att fastighetsägare ska slippa löv på sin tomt.

En annan viktig del i förvaltningen är att värna den biologiska mångfalden. Det gör vi till exempel genom att lämna död ved kvar i skogen vid skogliga åtgärder, eller att genomföra åtgärder när det stör fåglar och andra djur som minst. Vi jobbar också med förebyggande åtgärder på känsliga områden som diken och bäckar för att minimera risken för körskador.

Certifierat skogsbruk

Karlshamns kommuns skogsinnehav är certifierat enligt de internationella certifieringsorganen FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Pan European forest certifiication). Genom att ha ett certifierat skogsbruk förbinder vi oss att bedriva ett hållbart skogsbruk; ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart. Att ha sitt skogsbruk certifierat är frivilligt.

Läs mer om certifierat skogsbruk hos FSC – Forest Stewardship Council och PEFC Pan European forest certifiication

Nyckelbiotoper

En nyckelbiotop är ett skogsområde som har höga naturvärden som är av stor betydelse för flera arter. Naturen i nyckelbiotoper har ofta naturförhållanden som förr var vanligt förekommande men som allt mer försvunnit i dagens brukade skogar. Exempel på typiska nyckelbiotoper är områden med mycket död ved, grova träd, eller områden vid rasbranter och raviner.

Skyddsvärda träd

Skyddsvärda träd finns runt om i vårt landskap. Dessa träd är ofta gamla och grova, men på mager och stenig mark kan träd vara gamla och ha höga naturvärden även om de är småvuxna. I tätorter hittar man oftast skyddsvärda träd på kyrkogårdar, i parker och i alléer.

Träd är livsviktiga för många arter. Framför allt är gamla, grova träd med håligheter, död ved och grov bark livsviktiga för många hotade arter. Några exempel är skriftklotterlav, rosa skärelav, bokblombock, läderbagge och Blekinges landskapsdjur ekoxen, men det finns många, många fler. Numera är dessa träd en stor bristvara både i tätorter och i naturmiljöer. Det är viktigt att värna de skyddsvärda träd som finns och samtidigt planera för framtida värdefulla träd.

Länsstyrelsen i Blekinge har tagit fram kriterier för skyddsvärda träd. Leveranstiden för ett skyddsvärt träd kan vara upp till 200 år, beroende på ståndort och trädslag. Därför finns all anledning att behandla dessa träd med respekt och inte avverka eller skada dem, om det går att undvika. För åtgärder som riskerar att skada skyddsvärda träd krävs samråd med länsstyrelsen enligt 12 kap. 6 § miljöbalken.

Följande träd räknas som skyddsvärda:

• träd med en stamdiameter på 80 cm eller mer (det vill säga en omkrets på över 2,50 meter), mätt vid brösthöjd
• träd med hål och döda träd (både stående och liggande) med en diameter över 30 cm
• hamlade träd
• alléträd

Planera för efterträdare

En enkel åtgärd för att på sikt få en högre biologisk mångfald och minska växthusgaserna är att plantera fler träd, framför allt i tätorterna. Ek är det trädslag som allra flest arter är knutna till, närmare bestämt 2500 olika arter. Trädplantering behöver ske kontinuerligt för att inte riskera att stå med ett likåldrigt trädbestånd. För att öka den biologiska mångfalden måste unga träd hela tiden planteras för att på sikt bli gamla och kunna få höga naturvärden. En särskild investeringsbudget har tidigare funnits för det.

Ett alternativ till plantering kan ibland vara att sköta yngre träd som föryngrat sig naturligt. Blommande buskar kan också bidrar med pollen och nektar som många av de arterna som lever i träden som larver behöver som vuxna individer.

I tätorter måste en mångfald av arter planteras för att minimera risken för att stora delar av trädbeståndet dör ut samtidigt vid nya trädsjukdomar, vilket varit fallet med almar och almsjukan. Samtidigt måste man bevaka så att exotiska trädarter inte blir invasiva, vilket är en ökad risk med ett varmare klimat.

Gå tillbaka till:
Livsmiljöerna