I Grönplanen tas särskild hänsyn till de lagar och förordningar som finns gällande barnrätt, natur och miljö.

Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter har som mål att ge barn, oavsett bakgrund, rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Barnkonventionen klargör vilka rättigheter alla barn i hela världen har. Barnets bästa ska alltid vägas in i beslut och åtgärder som rör barn. Staten har ett ansvar för att skydda barn mot vanvård, utnyttjande och övergrepp.

Läs mer om barnkonventionen: Barnkonventionen (barnombudsmannen.se)

Allemansrätten

Allemansrätten bidrar till en jämlik folkhälsa eftersom utevistelse och friluftsliv ger oss en god fysisk och psykisk hälsa. Allemansrätten är ingen lag men har stöd i grundlagen. Enligt regeringsformens grundläggande fri- och rättigheter ska alla ha tillgång till naturen enligt allemansrätten. Allemansrätten är inte bara en rättighet utan innebär också att vi måste ta hänsyn till natur och djurliv, markägare och andra besökare när vi vistas i naturen.

Läs mer om allemansrätten:
Allemansrätten (Naturvårdsverket)
Allemansrätten (Länsstyrelsen)

Skyddade arter och biotoper

Konventionen om biologisk mångfald

Konventionen om biologisk mångfald kallas ofta Riokonventionen. Konventionen togs fram av världens regeringar år 1992 (FN-fördrag). Genom att ansluta sig till konventionen åtar sig ett land bland annat att ta fram och även behålla de lagar som behövs för att skydda hotade arter och populationer. Sverige godkände och anslöt sig till konventionen år 1993. Redan i konventionens inledande del jämställs den biologiska mångfaldens egenvärde med andra typer av värden.

Art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet

På EU-nivå skyddas den biologiska mångfalden främst genom två direktiv: Fågeldirektivet samt Art- och habitatdirektivet. Medlemsländer som använder direktivet får  införa strängare regler, men inte mildare regler än direktivet säger. Den första delen av art- och habitatdirektivet handlar om bildandet av det ekologiska nätverket Natura 2000. Den andra delen av art- och habitatdirektivet handlar om ett generellt skydd av de arter som listas i direktivet. Fågeldirektivet innehåller regler för att skydda alla de fågelarter som är naturligt förekommande och vilt levande inom EU. Skyddet gäller fåglarna i sig, men också deras ägg, reden och boplatser.

Läs mer: Art- och habitatdirektivet, Fågeldirektivet

Artskyddsförordningen

Artskyddsförordningen är Sveriges sätt att uppfylla art- och habitatdirektivet, samt fågeldirektivet. Artskyddsförordningen kompletterar även de grundläggande skyddsbestämmelserna som finns i miljöbalken.

Ytterligare ett sätt att skydda växt- och djurarter är fridlysning. Fridlysning innebär att en växt- eller djurart är fredad. Det betyder alltså att man inte får plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. Man får i många fall inte heller ta bort eller skada artens frön, ägg, rom eller bon. En art kan vara fridlyst i hela Sverige eller i delar av landet, beroende på om det är Naturvårdsverket eller länsstyrelsen som har fattat beslutet. Fridlysningsbestämmelserna finns i 8 kap. miljöbalken och används i första hand om det finns risk för att en växt- eller djurart försvinner eller utsätts för plundring. I artskyddsförordningen listas vilka djur och växter som är fridlysta.

Utöver artskyddsförordningen finns även skyddande bestämmelser i jaktlagen och fiskelagen.

Läs mer: Artskyddsförordning (riksdagen.se) Fridlysta arter  (naturvardsverket.se)

Miljöbalken

I miljöbalken finns regler för skydd av områden. Skydden kan utformas på flera olika sätt, till exempel som nationalparker eller naturreservat. Här finns också generella skydd av naturen, som biotopskydd och strandskydd. För åtgärder som riskerar att skada biotop- och strandskyddade områden krävs dispens.

Läs mer: Miljöbalken

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken 
Om en planerad åtgärd bedöms väsentligt förändra naturmiljön, skall anmälan om samråd göras. Detta samråd kallas 12:6-samråd och kan till exempel krävas vid åtgärd som berör ett skyddsvärt träd. Detta gäller alla åtgärder som inte redan omfattas av andra tillstånds- eller anmälningsplikter enligt miljöbalken.

Generellt biotopskydd
Vissa typer av biotoper (livsmiljöer) är så värdefulla att staten gett dem ett generellt biotopskydd. Det betyder att biotoperna har ett automatiskt skydd och att de inte får skadas.

Exempel på biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet:

• alléer
• källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
• odlingsrösen i jordbruksmark
• pilevallar
• småvatten och våtmarker i jordbruksmark
• stenmurar i jordbruksmark
• åkerholmar

Strandskydd
Tack vare strandskyddet kan vi röra oss fritt längs hav, sjöar och vattendrag. Strandskyddet skyddar också djur och växter som lever i och kring vatten.

Inom den strandskyddade zonen är det till exempel förbjudet att:

• Uppföra eller ändra byggnader och anläggningar
• Gräva eller på annat sätt förbereda för sådana byggnationer
• Utföra andra åtgärder som kan skada växt- och djurliv

Läs mer om strandskyddet: Strandskydd (Naturvårdsverket)

Fågelskyddsområden
Flera öar längs med Karlshamns kust är fågelskyddsområden. Den innebär att man inte får vara på dessa öar mellan den 1 april och den 15 juli. Skyddet är till för att skydda fåglarna och ge dem förutsättningar att lyckas med sin häckning och fortplantning.

I länsstyrelsens kartverktyg kan du enkelt se vilka öar som är fågelskyddsområden: Reservatskartan (lansstyrelsen.se)

Rödlistade arter
Sverige har som mål att alla inhemska arter ska bevaras i livskraftiga bestånd. För att nå målet måste vi i huvudsak rikta in oss på generell biotopvård, men ibland behövs också artspecifika åtgärder. Den svenska rödlistan kan ge ett stöd i det arbetet. Rödlistan följer de kriterier som Internationella naturvårdsunionen (IUCN) tagit fram. Att en art finns med på rödlistan innebär inte nödvändigtvis att den är ovanlig, utan det kan innebära att den minskat kraftigt den senaste tiden. Rödlistan har i sig ingen juridisk betydelse, men förekomsten av rödlistade arter kan tyda på förekomst av värdefulla miljöer och strukturer. Den senaste rödlistan är från 2020. Det är viktigt att tänka på att det finns både en svensk och en global rödlista.

På följande länk kan du ladda ner den svenska rödlistan:
Rödlistade arter

Gå tillbaka till:
Grönplanens förutsättningar