Målbild

Karlshamn är en attraktiv och grönskande kommun som erbjuder sina invånare en bra livsmiljö. Exploatering sker med hänsyn till naturen och dess värde i ett föränderligt klimat.

Detta behöver vi göra

Vi behöver säkerställa att värdefull grönska och natur skyddas från exploatering och se den grönblå strukturen som en viktig resurs för klimatanpassning.

Det gör vi genom att:

• identifiera gröna och blå stråk och var kopplingar saknas eller kan utvecklas
• skydda befintliga träd och plantera fler
• arbeta kontinuerligt med dagvattenfrågor i flera processer – från planering till byggnation
• förorda gröna multifunktionella lösningar i klimatanpassningsarbete

Fokusområdets kopplingar till nationella, regionala & kommunala mål

Naturens värdefulla struktur

För att få en bra livsmiljö i kommunen är det viktigt att arbeta med den gröna och blå strukturen som en helhet. Trädgårdar, parker, ängar, skogar och all annan mark som det växer på skapar vår gröna struktur. På samma sätt bildar alla sjöar och vattendrag en blå struktur.

Fokusområdet ”Stärka den grönblå strukturen” ska ge en helhetsbild av kommunens grönblå områden och öka kunskapen om deras värde för en hållbar utveckling. Med hjälp av kartor presenteras gröna och blå områden samt var kopplingar mellan de olika strukturerna saknas. Kartorna kan användas som underlag till översiktlig planering, detaljplaner, friluftslivssatsningar och utveckling av park- och naturmark. Kartorna ska också vara vägledande i alla processer som innefattar exploateringar, etableringar och markanvändning för att kunna göra rätt vägval utifrån de natur, frilufts- och grönstrukturvärde som finns.

Reglerande ekosystemtjänster

Naturen har en egen styrning för att klara av vissa kritiska förlopp, som exempelvis översvämning och rening av luft. De reglerande ekosystemtjänsterna tydliggör grönskans roll i den klimatanpassning som krävs i ett föränderligt klimat. All grönska bidrar till dessa tjänster, men för att förtydliga ekotjänsternas funktion och nytta använder vi här träd som exempel.

Klicka på bilden för större format.

Ett enda träd kan bidra till:

Reglering av skadedjur och skadeväxter
Djur och andra organismer kan reglera och minska mängden skadedjur, skadeväxter och sjukdomsbärare.

Pollinering
Insekter pollinerar blommande växter som utvecklar frukt, bär och frö för växtens fortplantning och för produktion av mat till människor och djur.

Rening och reglering av vatten
Våtmarker, grönområden och andra ekosystem fördröjer, filtrerar och renar vatten från föroreningar. De förebygger också översvämningar, erosion och torka.

Skydd mot extremväder
Grönska och natur förebygger och skyddar mot extremväder som storm, höga vågor, översvämning, skyfall, skred och torka.

Erosionsskydd
Växternas rötter på land och i vatten binder jord och sediment. Blad och grenar skyddar jorden från att sköljas bort.

Reglering av lokalklimat
Grönska och natur bidrar lokalt till jämnare temperatur, ökad luftfuktighet, skugga och vindskydd.

Reglering av buller
Växtlighet och icke hårdgjord mark dämpar buller och skapar lugnare miljöer för människor och djur.

Luftrening
Växtlighet renar luft genom att filtrera och fånga upp föroreningar.

Befintlig grönblå struktur

I kartan visas befintliga större grönområden, sjöar och vattendrag på både kommunal och privat mark. Tillsammans bildar dessa områden tätorternas grönblå struktur. Under 2021 inventerades flera områden utifrån deras natur- och friluftsvärden. En stor del av områdena är fortfarande oinventerade. Inom tätorterna visas större gröna områden. Om du klickar på ett område i kartan kan du se vilken typ av område det är, och i vissa fall även läsa mer information.

Saknade länkar

I kommunen finns generellt sett en sammanhängande grönstruktur, vilket är viktigt för djurs och växters möjlighet att röra sig mellan olika områden. I vissa delar saknas dock viktiga länkar mellan grönområden. På dessa platser behöver grönska tillskapas för att knyta samman grönområdena. Du ser dem i kartan som röda pilar. Vid exploatering är det extra viktigt att skydda de gröna områdena. Om detta inte är möjligt ska kompensation ske.

Ett föränderligt klimat

Klimateffekter

I takt med att klimatet förändras ökar samhällets behov av anpassning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har identifierat Karlshamns innerstad som ett område med betydande risk för översvämning. Risken kommer huvudsakligen från havet, men även från höga flöden i Mieån.

En översvämning i Karlshamn skulle drabba många boende och företag. Det skulle också påverka skyddad natur, vattenskyddsområde, miljöfarliga verksamheter, järnvägen, hamnen och byggnadsminnen. Andra klimateffekter som också måste beaktas och hanteras i kommunen är skyfall, värmeböljor och torka.

Läs mer och se MSB:s översvämningskarteringar: Översvämningsportalen (msb.se)

Översvämning från Mieån i Karlshamns centrum.

Klimatanpassning

En nationell strategi för klimatanpassning antogs av riksdagen 2018. Strategin ska både stärka det långsiktiga klimatanpassningsarbetet i Sverige och den nationella samordningen av arbetet med klimatanpassning. I strategin framgår bland annat att kommunerna i översiktsplanen ska ge sin syn på risken för skador på den byggda miljön till följd av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra. I Blekinge har Länsstyrelsen, i nära samarbete med kommunen, tagit fram en plan för att hantera översvämningsrisker. Planen fokuserar på förebyggande och förberedande arbete.

Läs mer: Nationell strategi för klimatanpassning (regeringen.se)
Läs mer: Klimatanpassning. Länsstyrelsen Blekinge.

Klimatanpassningsplan för Karlshamns kommun
En klimatanpassningsplan för hela Karlshamns kommun har tagits fram av SMHI i samarbete med kommunen. Planen antogs i kommunfullmäktige i november 2024. Klimatanpassningsplanen fokuserar på översvämning, skyfall, värmebölja och torka, alltså de klimateffekter som bedöms vara mest aktuella i Karlshamns kommun. Ras, skred och erosion är klimateffekter som vi också måste ha i åtanke, men de hanteras i dagsläget utanför planen.

I arbetet med att ta fram klimatanpassningsplanen ingick ett antal workshops med tjänstepersoner från kommunens olika verksamheter. Under workshops har risker identifierats och åtgärder har kategoriserats och prioriterats. Klimatanpassningsåtgärder kan vara analyserande, informativa, styrande eller tekniska.

SMHI har under arbetets gång även haft föredragningar i kommunens politiska nämnder om det framtida klimatet och om arbetet med klimatanpassningsplanen. Klimatanpassningsplanen ska vara ett levande dokument som följs upp kontinuerligt.

Läs mer: Klimatanpassningsplan för Karlshamns kommun

En av de viktigaste åtgärderna för att begränsa klimatförändringarna är att skydda ekosystem och biologisk mångfald. Det konstaterar FN:s klimatpanel IPCC i sin rapport ”Klimat i förändring 2022: Effekter, anpassning och sårbarhet”. Därför är det viktigt att stadens träd skyddas och att fler träd ska planteras. I takt med att staden och landsbygden utvecklas ska vi också vidta andra åtgärder för att anpassa samhället till ett föränderligt klimat. Då ska multifunktionella, ekosystembaserade lösningar prioriteras.

Läs mer: IPCC Nationell kontaktpunkt (smhi.se)

En hållbar dagvattenhantering
För att få en hållbar dagvattenhantering i kommunen så är befintliga grönytor och våtmarker viktiga. Det måste dessutom avsättas nya ytor för att fördröja och infiltrera dagvatten i parker och grönytor i urbana miljöer. Lösningarna för dagvattenhanteringen kan vara multifunktionella och bör konstrueras så att de både fördröjer och renar dagvattnet.

Exempel på hållbara dagvattenlösningar:

• Gröna tak
• Utjämnings- och fördröjningmagasin
• Dagvattendammar och våtmarker
• Raingardens
• Genomsläpplig beläggning

Läs mer: Riktlinjer för dagvattenhantering i Karlshamns kommun

Gå tillbaka till:
Fokusområdena