Målbild

Natur- och friluftsliv integreras tidigt i barn och ungas liv, både på fritiden, i barnomsorgen och i undervisning. Kommunen ska erbjuda gröna, upptäckarvänliga och lekfulla miljöer som utformats utifrån barn och ungas perspektiv.

Detta behöver vi göra:

Säkerställa att tillräckligt stora ytor reserveras för grönska i planläggning och byggande. Särskilt viktigt är det vid planering och byggnation av skolor och förskolor.

Det gör vi genom att:

• arbeta utifrån “Riktlinjer för barnrättsarbetet i Karlshamns kommun” i alla frågor som rör barn
• samverka kring förskolors och skolors behov av platser för naturpedagogik
• kartlägga utemiljön på skolor och förskolor och ta fram en handlingsplan för att prioritera åtgärder
• ta hänsyn till platser som används till lek och undervisning när vi planerar åtgärder i parker och skog
• utforma våra lekplatser utifrån forskning kring barns behov, samt tillgodose barnets perspektiv vid utformningen
• använda Grönytefaktor som verktyg för att säkerställa att ytor reserveras för grönska i planläggningen

Fokusområdets kopplingar till nationella, regionala och kommunala mål

Alla barns rätt till lek, vila och fritid

Alla barn har rätt till lek, vila och fritid. Barn kan inte själva välja var de ska bo, och kan inte heller påverka vilka socioekonomiska förutsättningar de växer upp under. Kommunen har därför ett stort ansvar i att se till att alla barn får lika möjligheter till natur och friluftsliv.

Sedan mitten av 1980-talet har barns möjlighet att röra sig på egen hand minskat. På den tiden fick nästan alla barn gå eller cykla själva till skola, lekplatser, grönområden, fritidsaktiviteter och affärer. Idag finns en ökad oro bland föräldrar att något ska hända barnen, vilket gör att barn i större utsträckning skjutsas dit de ska.

För att uppmuntra till lek och rörelse är det viktigt att ha ett barnperspektiv i utformningen av barns närmiljö och att det finns grönska i barnens närområde. Grönskan i sig lockar till upptäckarglädje och rörelse. Barnen måste också ges möjligheter att tala om hur de vill att deras närområde ska se ut.

Karlshamns kommun har 32 226 invånare, varav 6672 är barn och ungdomar mellan 0-18 år (år 2021). Barn och ungdomar utgör därmed en femtedel av kommunens befolkning. Det är bara 1 procent av barnen i länet som inte har tillgång till grönområden inom gångavstånd från bostaden (enligt ”Barnmiljöhälsorapport 2021 Blekinge”). Trots att tillgången till grönska ändå är god i länet har andelen barn som dagligen vistas i grönområden minskat från 71 procent till 56 procent mellan år 2011 och 2019. Utmaningen ligger i att både bevara de viktiga grönområdena nära bostaden och att få barn och ungdomar att röra sig mer.

Läs hela rapporten:
Barnmiljöhälsorapport 2021 Blekinge (pdf)

Lek för alla

Historiskt sett har det funnits många anlagda lekplatser i Karlshamns kommun. De flesta kom till under 60- och 70-talen. Då lekte barn på egen hand i närområdet, men sedan flera år tillbaka har läget förändrats. Lekplatserna är inte längre något barnen besöker själva, utan ett utflyktsmål man besöker tillsammans med vuxna. 2019 antogs därför en handlingsplan för kommunens lekplatser. Den innebar färre men bättre utrustade lekplatser som främst placeras i anslutning till natur. Lekplatsen ses som en mötesplats utifrån vilken man kan upptäcka naturen.

En bra lekplats ska vara stor, kuperad och ha gott om buskage och träd. Lekredskapen ska gärna vara nära vegetationen. En blandning av öppna ytor, växtlighet och lekmiljöer är bra för leken. Det måste också sammanvägas med alla barns rätt till lek, det vill säga att lekplatsen ska gå att tillgänglighetsanpassa för barn med funktionsvariationer.

Karlshamns kommun vill fortsätta att utveckla fler aktiviteter för barn i områden som besöks tillsammans med vuxna, till exempel på badplatser och i friluftsområden.

Natur- och friluftsaktiviteter i föreningslivet

Föreningslivet i Karlshamns kommun är rikt och mångsidigt. För barn och ungdomar finns många föreningar som bedriver verksamheter ute i naturen, både till sjöss och på land. Flera av dessa ingår i idrottsrörelsen men i kommunen finns även ett antal friluftsföreningar.

Under 2021 skickades en enkät ut till de föreningar som använder natur- och friluftsområden i sin verksamhet. Enkäten skickades ut för att identifiera var, när och hur föreningslivet använder naturen för sin verksamhet. 30 av 40 föreningar besvarade enkäten.

80% av föreningarna använder natur- och friluftsområden i sin verksamhet. Lika många hade verksamheter för barn och ungdomar. Alla utom en förening upplever tillgången till områdena som god eller mycket god. 88% av de föreningar som använder natur- och friluftsområden i sin verksamhet gör det året om.

Här kan du läsa utfallet på enkäten som skickades ut till föreningarna i Karlshamns kommun:
Enkät till föreningar

Kartan visar var föreningar nyttjar naturen för sin verksamhet

Naturpedagogik

Förskolor och skolor i kommunen använder i stor utsträckning närliggande skogar och grönområden i sin undervisning. Forskning visar att undervisning i naturen förbättrar både inlärningsförmågan och motoriken. Att få vara i naturen ökar också känslan av välbefinnande, och grönskan i sig lockar till upptäckarglädje och rörelse.

Under 2021 skickades en enkät ut till kommunens för-, grund- och gymnasieskolor för att få reda på vilken tillgång de har till grönområden och hur de använder dem. Svarsfrekvensen var cirka 90 procent. Nästan alla kommunens skolor och förskolor, inklusive de privatägda, har god tillgång till grönområden i sin närhet. På frågan om hur ofta man använder grönområden använder 80-85 procent av förskolor och skolor områdena varje vecka. Men siffran sjunker till 40 procent när man tittar på gymnasieskolornas användning. På frågan om hur man använder dessa områden så skiljer sig svaren mellan de olika skolformerna. I förskolan används grönområdena främst till lek och allmän utomhuspedagogik, medan man i grundskola- och gymnasieskolor arbetar specifikt med naturrutor och använder naturen för idrottsundervisning och friluftsaktiviteter.

Här kan du läsa utfallet på enkäten som skickades ut till förskolor och skolor:
Enkät till förskolor och skolor 

På Ire natur- och kulturskola bedrivs sedan 1986 natur-, kultur- och miljöundervisning med utomhuspedagogik. Skolan bjuder regelbundet in kommunens elever för att uppleva en levande gård som den såg ut för hundra år sedan. Genom att prova och utforska på egen hand lär sig barnen om natur och hållbarhet.

I Kofsa Nabbe utanför Karlshamn har fritidsgårdarna verksamheten Friluftsbas Kofsa som erbjuder skolelever både friluftsliv och äventyr.

Gröna skol- och förskolegårdar

Barn tillbringar en stor del av sin tid i skola och barnomsorg. Det är viktigt att barn vistas ute i förskola och skola eftersom allt fler barn inte använder andra grönområden dagligen. Därför är det också oerhört viktigt hur skol- och förskolegårdar är utformade, att de ligger i anslutning till natur och att barnen får vara med i gestaltningen. Trots det minskar och försämras barns utemiljöer på skolor och förskolor. Om ytorna är för små begränsas lek och aktivitet.

Enligt plan- och bygglagen behövs tillräckligt stor friyta på skol- och förskolegårdar för att alla viktiga funktioner ska få plats. Boverket har på uppdrag av regeringen tagit fram vägledningar gällande gestaltning av förskolors och skolors fysiska miljö. Detta för att öka kvalitet, tillgänglighet och hållbarhet. Där anges att barn i förskola behöver minst 40 kvm friyta per barn, och att barn i grundskola behöver minst 30 kvm friyta. Den totala storleken på friyta bör överstiga 3000 kvm.

Utemiljön kan utformas för att passa in i den pedagogiska verksamheten. Till exempel kan odlingsmöjligheter anordnas på gården i pedagogiskt syfte. Barnen kan då följa växternas utveckling på nära håll och smaka på skörden.

Läs mer i Boverkets vägledningar:
Utveckla förskolors och skolors fysiska miljö för att lyfta hela samhället
Gör plats för barn och unga

Bellevue förskola

Gå tillbaka till:
Fokusområdena