Målbild

Kommunen erbjuder sina invånare inbjudande och varierande grönska nära bostaden och tätorten. Det finns en hög förståelse för de kulturella ekosystemtjänster naturen ger oss samt för grönskans stora betydelse för hälsa och välbefinnande.

Detta behöver vi göra

Vi behöver kartlägga grönområdenas kvaliteter och införa arbetssätt och metoder som leder till mer grönska. Vi behöver synliggöra behovet av skötselresurser för att grönområdena ska kunna fortsätta leverera kulturella ekosystemtjänster och bidra till en god folkhälsa.

Det gör vi genom att:

• kartlägga olika områdens kvaliteter
• implementera metoder i planeringen för att öka mängden grönska
• ta fram en handlingsplan för att öka attraktiviteten i kommunens parker
• verka för att öka mängden tillgängliga resurser för skötsel av grönytor på kommunal mark
• sprida kunskap om grönskans betydelse för folkhälsan

Fokusområdets kopplingar till nationella, regionala och kommunala mål

Grönska förbättrar folkhälsan

Det finns många anledningar till att bevara och utveckla natur och grönska, både i tätorten och på landsbygden. I det här fokusområdet beskrivs naturens positiva effekter på människor, hur mycket grönska vi har i Karlshamns kommun och vilken kvalitet den grönskan har.

Kulturella ekosystemtjänster

Många människor mår bra när av att springa i skogen efter en stressig dag, eller av att blicka ut över havet efter en lång arbetsvecka. Men varför är det så? Svaret kan vi hitta i de kulturella ekosystemtjänsterna. De är en bra utgångspunkt för att beskriva hur naturen påverkar oss och varför grönska är viktigt för både människor och samhället.

Klicka på bilden för större format.

De kulturella ekosystemtjänsterna bidrar till:

Fysisk hälsa och mentalt välbefinnande
Vistelse i grönska och natur främjar hälsa, välbefinnande och mental återhämtning. Tillgång till grönska och natur lockar till fysisk aktivitet som motion, lek och friluftsliv. Fysisk aktivitet har en återhämtande effekt, och den effekten ökar om aktiviteten sker i grönområden. Grönska minskar partikelhalten, renar och syresätter luften.

Buller bidrar till ökad stress, men grönskan kan maskera bullret och därmed minska stressen. Vistelser och rekreation i gröna miljöer bidrar till att sänka halterna av stresshormoner, sänker blodtrycket och stärker psykisk återhämtning. I vår stressade värld är tysta områden väldigt viktiga för vissa människors möjligheter till återhämtning. Det ger utrymme för eftertanke och paus.

Kunskap och inspiration
Grönska och natur kan ge inspiration, kunskap och öka förståelse för ekosystemens samband och betydelse för människan. Många människor förstår inte längre hur vi är beroende av vår omvärld, inklusive naturen. Växtlighet och djur i närområdet kan väcka frågor om hur saker hänger ihop och stimulera en kognitiv aktivitet. Man vet att barns lek stimuleras av att det finns friväxande naturområden där deras fantasi kan få utlopp.

Kulturarv och identitet
Grönska, parker och naturmiljöer skapar estetiska värden. Det är en del av ett områdes stads- eller landskapsbild och bidrar till en identitet. Grönskan är också en del av kulturarvet. Vi har haft olika syn på naturen under olika epoker, vilket syns i våra parker och grönområden som anlagts vid olika tidpunkter. Både gestaltade och naturliga grönområden kan ge skönhetsupplevelser, välbefinnande och inspiration. Vissa miljöer kan ge människor en andlig uppfattning och en känsla av att stå i samklang med sin tro.

Social interaktion
Grönska och natur erbjuder mötesplatser för människor av olika bakgrund och åldrar. Stadsodling främjar social samvaro, kreativitet och hemkänsla och för samman människor från olika kulturer. Lekplatser fungerar som mötesplatser för familjer, och i friluftsområden och på badplatser möts människor över generationsgränserna.

Under coronapandemin som bröt ut 2020 har grönskan fått en alldeles särskild betydelse för såväl Karlshamns kommun som nationellt och globalt. Periodvis var det bara utomhus många kunde träffa vänner och familj. Det har gjort att kommunens parker, natur- och friluftsområden har använts mer året runt, och att besökarna ställt andra krav på till exempel fler sittplatser och sophantering.

I filmen kan ni ta del av hur Karlshamnsbostäder arbetar med stadsodling som en viktig del av deras bosociala arbete.

Avstånd och storlek spelar roll

För att vi ska kunna dra nytta av de kulturella ekosystemtjänsterna behöver grönområdena uppfylla vissa kriterier. Forskning visar tydligt att användningen av gröna områden minskar ju längre från bostaden de ligger.

I Sverige, liksom i Blekinge, bor cirka 85 procent av befolkningen i tätorter. Bostadsnära och tätortsnära natur är avgörande för dessa människors möjlighet till vardagsrekreation, lek, fritidsaktiviteter, friluftsliv och naturupplevelser.

Större områden med mer naturlig vegetation är bättre på att ge återhämtning och har större möjligheter att erbjuda fysisk aktivitet. Men alla grönområden bidrar positivt till vår hälsa. De större natur- och friluftsområdena kan finnas en bit utanför samhället, medan de allra minsta områdena bör vara synliga inifrån bostaden.

3-30-300

Ett annat sätt att få grönare och mer hälsosamma städer är 3-30-300-regeln som nyligen tagits fram utifrån den senaste forskningen för hållbar stadsplanering. Regeln innebär i praktiken att alla människor ska kunna se minst 3 träd från sin bostad och ha maximalt 300 meter till närmaste park eller grönområde. Dessutom ska trädkronor täcka minst 30 procent av ytan i det område där man bor.

Grönområdenas kvalitet spelar roll

Avståndet till och storleken på grönområden är inte det enda som spelar roll. Grönområdets kvaliteter är också viktiga för att vi ska kunna dra nytta av de kulturella ekosystemtjänsterna. Miljöpsykologisk forskning på Sveriges Lantbruksuniversitet visar att grönområden bör innehålla olika kvaliteter för att de ska användas ofta. Dessa kvaliteter bör finnas inom 300 meter från bostaden.

Förvaltningen av grönområden är oerhört viktig för att de ska uppnå sådana kvaliteter att människor vill använda dem. Att minska på skötsel kan i många fall vara bra för den biologiska mångfalden, men utmaningen ligger i att sköta ett område på ett sådant sätt att både växter, djur och människor trivs. För det krävs både resurser och långsiktiga planer.

Gestaltad livsmiljö

Gestaltad livsmiljö är ett synsätt som måste finnas med i allt som berör vår fysiska miljö. Begreppet omfattar arkitektur, form, design, konst och kulturarv. År 2018 antog riksdagen följande mål för Arkitektur-, form- och designpolitiken:

”Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.”

Målet ska uppnås genom att:

• hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden
• kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids
• det offentliga agerar förebildligt
• estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas
• miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla
• samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.

Boverket bedriver på uppdrag av regeringen ett samlat arbete med arkitektur och gestaltad livsmiljö. Inom ramen för detta ska Boverket ansvara för samordning, kompetensstöd och främjande insatser till offentliga aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Filmen nedan riktar sig till förtroendevalda politiker och visar på vikten av att arbeta med arkitektur i alla skalor.

Läs mer och hitta vägledningar om hur man kan jobba med gestaltad livsmiljö: Arkitektur och gestaltad livsmiljö (Boverket)

Varför är arkitektur så viktigt? Riksarkitekten Helena Bjarnegård förklarar i filmen:

Grönska i Karlshamns kommun

Karlshamns kommun har generellt sett höga tillgångar av natur och grönska. Det är positivt, men det får inte göra att vi glömmer att värna den värdefulla naturen i våra tätorter som faktiskt minskar. Därför är det viktigt att vi genom planering bevarar de gröna stråk som finns, samtidigt gör det möjligt att skapa nya gröna stråk  i och genom tätbebyggda områden. Vi måste också värna om de större natur- och friluftsområden som finns nära tätorten.

Bostadsnära natur

De allra flesta som bor i Karlshamns kommun har ett grönområde inom 300 meter från sin bostad, vilket enligt forskning är gränsen för hur långt man är beredd att gå om man ska använda området ofta.

Det är särskilt viktigt att det finns grönska nära bostaden för grupper som inte är så rörliga, exempelvis barn, funktionsnedsatta, äldre och sjuka. Hundägare använder också den bostadsnära naturen ofta.

Kartor över bostadsnära natur större än 1 ha i respektive ort
På kartorna ser du gröna områden med bostadsnära natur som är större än 1 hektar. De allra flesta har tillgång till natur inom 300 meter från bostaden. I rödmarkerade områden har de boende längre än 300 meter till natur. Klicka på kartorna för att se dem i större format.

Stadsgrönska

Stadsträd har en särskilt viktig roll i ett föränderligt klimat eftersom de bland annat renar luften, fördröjer regnvatten samt bidrar till skugga och svalka. Ju fler och större träd desto bättre.

Det ekonomiska värdet på trädens olika ekosystemtjänster är ett viktigt argument för att plantera och bevara träd och grönska i våra städer. Det ekonomiska värdet kan beräknas i programmet I-Tree, som bygger på den senaste forskningen. För att få en bild av hur det ser ut med tillgången på grönska i Karlshamns centrum har versionen I-Tree Canopy använts.

Stapeldiagrammet nedan visar resultatet av kartläggningen där cirka 78 procent av marken i innerstaden täcks av hårdgjord yta, som vägar och byggnader och bara 22 procent är mark med grönska eller jord.

Klicka på bilden för större format.

Parker

Kommunens parker och grönområden ger inte längre de ekosystemtjänster som parker kan bidra med för människors hälsa. Det beror huvudsakligen på tre saker:

• parkerna är relativt små
• vi saknar en långsiktig handlingsplan
• bristande underhåll som en följd av de senaste 30 årens budgetneddragningar

I kartan visas kommunens enda park som är större än 5 hektar, Väggaparken. Röd ring visar parkens upptagningsområde på 1,5 km.

Klicka på bilden för större format.

Trädgård och bostadsgård

Vi behöver aktivt informera invånarna om hur viktig grönskan på deras tomter är. Inte bara för människors välbefinnande, utan också för dagvattenhantering och framför allt för den biologiska mångfalden. I flerfamiljshus blir utformningen av bostadsgården ännu viktigare, eftersom fler människor ska dela på en liten yta.

Man kan förenklat säga att det idag finns två trender för hur tomter utformas. Antingen skapar man “lättskött” trädgård med mycket sten och trätrall, där den enda grönskan är planterad i kruka. Eller så skapar man sin trädgård för att bli mer självförsörjande på frukt och grönsaker.

Som kommun kan vi styra hur mycket grönska som finns på tomtmark genom att reservera mark för gröna ytor i detaljplaner. Vi kan också begränsa andelen hårdgjord yta genom detaljplaner, vilket ökar möjligheten till infiltrering av dagvatten.

Flygbild över trädgårdar.

Natur- och friluftsområden

Stora sammanhängande natur- och friluftsområden med naturlig vegetation är bättre på att ge återhämtning från stress och utmattning och kan dessutom inbjuda till rörelse och friluftsliv. I kartan visas natur- och friluftsområden som är större än 100 hektar. Det gäller Långakärr, Långasjönäs och Stärnö-Boön. Röda ringar visar deras upptagningsområden på 5 km.

Klicka på kartan för större format.

Verktyg för planering

Grönytefaktor

Grönytefaktor är ett redskap som kan användas för att säkerställa att gröna kvaliteter uppnås när man bygger. Grönytefaktorn kan vara ett stöd i att planera för viktiga ekosystemtjänster och samtidigt förtäta staden. Det kan handla om att säkerställa ytor för hållbara dagvattenlösningar eller grönområden för rekreation och utevistelse. Med hjälp av grönytefaktorn räknar man fram andelen funktionella grönytor i förhållande till hårdgjorda ytor. Genom att använda grönytefaktor för att sätta konkreta och mätbara mål för ekosystemtjänsterna i översiktsplanen eller i detaljplaner blir det möjligt att se till att målen uppfylls i bygglovsprocessen.

Det finns olika modeller för grönytefaktorer som väger in ytornas funktionella värden för biologisk mångfald, sociala värden och klimatanpassning. Karlshamns kommun har inte valt att arbeta med någon särskild metod.

Exempel på hur grönytefaktorn (GYF) kan räknas fram, se även tabellen nedan:

1. Betydelsen av olika ytor för till exempel dagvattenhanteringen viktas med ett funktionellt värde. Hårdgjorda vegetationsfria ytor brukar få värdet 0.
2. Mät upp den totala ytan som grönytefaktorn ska räknas fram för, till exempel en stadsdel, ett kvarter eller en fastighet.
3. Mät upp arean av respektive funktionell yta och multiplicera varje yta med det viktade funktionsvärdet för att få ett mått för ytans ekoeffektivitet. Till exempel genererar ett stort träd  många ekosystemtjänster och får därför ett högre värde än motsvarande yta på ett grönt tak täckt med sedummatta.
4. Summera grönytornas ekoeffektivitet.
5. Dela den totala ekoeffektiva arean med den totala ytan. Kvoten av dessa blir områdets grönytefaktor (GYF).

Läs mer: Grönytefaktor – Räkna med ekosystemtjänster (Boverket)

Rörelsefaktor

Forskning visar att den fysiska aktiviteten minskar både bland barn och vuxna, vilket har negativa konsekvenser för folkhälsan. För att fler ska ha möjlighet att aktivera sig är det viktigt att det finns ytor för idrott och rörelse. Inom samhällsplaneringen finns det lagar och riktlinjer att förhålla sig till när det gäller många frågor, men för reglering av ytor för fysisk aktivitet finns det inga styrmedel. Rörelsefaktor är ett verktyg som har tagits fram för att tydliggöra och främja rörelse i samhällsplaneringen. Bakom verktyget står Riksidrottsförbundet och arkitektkontoret FOJAB.

Verktyget Rörelsefaktor kan användas i olika skalor i planering och byggande, från det översiktliga till det detaljerade. Med hjälp av verktyget kan faktorer som påverkar fysisk aktivitet identifieras och idrott och rörelse kan då få en starkare roll i staden. Genomtänkta, funktionella ytor kan bidra till en bättre folkhälsa och samtidigt öka gemenskapen i samhället.

Karlshamns kommun fick som pilotkommun prova verktyget Rörelsefaktor i juni 2021. Vi använder nu verktyget i kommunens planer och projekt som ett hjälpmedel för att visa behovet av ytor för rörelse.

Rörelsefaktor utgår från fyra typer av rörelse:

• Organiserad idrott
• Självorganiserad idrott
• Vardagsrörelse
• Aktiva transporter

Inom respektive kategori poängsätts systematiskt olika faktorer.

Läs mer om rörelsefaktor och ladda ner verktyget med tillhörande arbetsblad på riksidrottsförbundets hemsida.
Rörelsefaktor (rf.se)

Gå tillbaka till:
Fokusområdena