Högt betyg för kommunens demens- och psykiatriteam
Det relativt nya demens- och psykiatriteamet i Karlshamn är unikt för länet, och de utvärderingar som kommit in från verksamheterna där teamet kopplats in visar att deras insatser gör skillnad, är högt uppskattade och behövs.
Enhetschefen Katarina Nilsson håller veckomöte med kommunens demens- och psykiatriteam. De har precis gått igenom alla de utvärderingar som kommit in under året 2022. Utvärderingarna från de verksamheter som kopplat in teamet visar att teamet sammanlagt fått totalt 9,8 i genomsnittsbetyg på en 10-gradig skala.
– Det är ett riktigt bra omdöme, säger enhetschefen Katarina Nilsson.
– Detta och det faktum att antalet ärenden bara ökat sedan vi startade i april 2020 visar att teamet behövs både för våra vårdtagare men också för de anhöriga och anställda inom omsorgen och hemtjänsten.
Antalet ärenden då teamet kopplats in ligger under 2022 på ett hundratal och har ökat med tio fall sedan förra året.
Specialistteam som går in på djupet
Teamet består av Anita Karlsson som är utbildad Silviasyster, vilket är en specialisering i demensvård för undersköterskor som genomförs i samverkan mellan Sophiahemmet Högskola och Stiftelsen Silviahemmet i Stockholm, Marie Asp som är specialistundersköterska med psykologkunskaper och erfarenhet av demens genom sitt tidigare arbete inom kommunens avlösarteam och Pernilla Holst som är specialistundersköterska i psykisk ohälsa.
– Vi är ett specialistteam som går in på djupet och praktiskt handleder personal i beteende och bemötande. Vi stöttar till exempel när en dement person har beteendemässiga och psykiska symtom vid en inflytt till särskilt boende, men även hemtjänstpersonal och anhöriga i ordinärt boende. Allt för att kunna möta personer med demens och psykisk ohälsa på bästa sätt, säger Marie.
Alla tre i teamet brinner för att jobba och hjälpa människor som drabbats av demens och någon form av psykisk ohälsa och ser det som sin uppgift i livet att få folk runt omkring denna grupp äldre att förstå deras sjukdomsbild, agerande och behov.
– Jag skulle vilja påstå att uppåt 90 procent av alla de äldre på våra boenden är drabbade av demens och/eller psykisk ohälsa och därför är det så viktigt att personalen har riktiga kunskaper om individens sjukdom för att kunna bemöta personen på bästa sätt, säger Marie.
Teamet har väckt nyfikenhet i andra kommuner
Liknande team finns inte i någon annan kommun i länet och intresset för Karlshamnsteamets framgångsrika arbete har ökat det senaste året. Behovet av erfaren personal som på bästa sätt kan möta människor med psykiska diagnoser och demens är stor, inte minst eftersom denna problematik bara ökar och befolkningen blir allt äldre.
– Vi har väckt nyfikenhet hos kollegor i länet som ringer upp och ställer frågor om hur vi jobbar, så det är nog bara en tidsfråga innan andra kommuner tar efter, säger Anita.
Enhetschefen Katarina Nilsson tillsammans med specialistundersköterskorna Pernilla Holst, Marie Asp och Anita Karlsson. Foto: Leila Rudelius
De tre specialistundersköterskorna kopplas in när antingen enhetschef, demenssjuksköterska eller hälso- och sjukvårdspersonal kontaktar teamet när de behöver stöd i verksamheten (särskilt boende eller ordinärt) eller vid inflytt till särskilt boende. Några exempel på beteendeproblematik i de ärenden teamet kan bli inkopplade för stöd i verksamheten kan handla om att vårdtagaren har syn och hörselhallucinationer, vanföreställningar, aggressivitet, omvårdnadsproblem (vägrar duscha), matsituationer (aptitlöshet) eller motorisk oro. Tiden teamet spenderar med den enskilde personen för att kunna bilda sig en uppfattning om dennes behov varierar beroende på individen.
– I våra särskilda boenden kan det handla om att vi tillbringar allt från 30 minuter till fem till sex timmar per dag med personen i fråga beroende på vilka behov som finns. Vi är inkopplade i max tio dagar för att sedan kunna göra en bedömning om vilka åtgärder och hjälp som behövs, säger Pernilla.
– Hos personer med denna problematik, alltså som har beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom, och som fortfarande bor i sitt egna hem blir tiden kortare eftersom teamet följer med hemtjänstpersonalen under deras relativt korta besök hos vårdtagaren. Vi tror dock att behovet av stöd är störst för denna grupp, så det är en utmaning att kunna skapa oss en bild och vara ett stöd för personalen på den relativt korta tid som hembesöket äger rum, säger Katarina.
– Vi skulle vilja utveckla vårt stöd till anhöriga också, där det också finns ett stort behov, säger Marie.
Teamet gör alltid uppföljningar för att se hur planer följts och hur teamets förslag till insatser har fungerat. Inom några veckor kommer de in med en rapport om styrkor, brister och förslag till förbättringar på avdelningen och efter cirka tre månader sker den sista uppföljningen för att se hur arbetsplanen följs, vilka åtgärder som är utförda och om vårdtagaren får den goda vård och omsorg som krävs utifrån individens specifika behov.
Kvalitetssäkring på alla nivåer
Demens- och psykiatriteamet har lyckats införa några principer som ska gälla i alla kommunens demensavdelningars allmänna utrymmen.
– Det kan handla om hur det ska vara i dagrummet och vid måltiderna, att personal alltid ska vara närvarande där till exempel. Eftersom personer med demenssjukdom ofta är ljudkänsliga är det också viktigt att tänka på att hålla ljudnivån nere. Likaså att tänka på hur och vad personalen pratar med varandra om i vårdtagarens närhet, och att alltid utgå från vårdtagarens vilja och behov i nuet, säger Pernilla.
Sedan demens- och psykiatriteamet infördes har personalens kompetens liksom livskvaliteten för vårdtagarna höjts och hjälpen för de anhöriga stärkts.
– Alla mår bättre! Det är en kvalitetssäkring på alla nivåer, säger Anita.
– I och med att vårdtagarna fått det bättre genom olika åtgärder har till och med olika läkemedel kunnat plockas bort hos vissa äldre. Effekten när vi kan visa på förbättringar är oslagbar. Det både personal, ledning och anhöriga ser kan ingen argumentera mot, säger Marie.