Ändringar i skolmaten görs för att fortsätta laga mat från grunden

För att möta politikernas besparingskrav väljer måltidsservice att justera skolmatsedeln för att kunna behålla mer mat lagad från grunden i skolorna.

– Om vi löser hela besparingen genom att göra oss av med personal hade vi inte kunnat fortsätta servera så mycket hemlagad mat som vi gör och vill fortsätta göra, säger Marie Stanleysson som är koststrateg på Karlshamns kommun.

När kommunstyrelsen lade besparingskrav på flera av kommunens verksamheter såg måltidsservice över flera olika alternativ. Kravet på att spara in 3,8 miljoner kronor möts genom att man drar ner ungefär 2,2 miljoner kronor på personal och 1,5 miljoner på livsmedel.

Den största besparingen ligger på personalsidan. Skolmaten är en del av helheten, men där såg måltidsservice att vi fortfarande kan tillgodose elevernas behov genom att göra mindre anpassningar rent kostnadsmässigt.

Inga större skillnader på tallriken

Vilka förändringar kan eleverna vänta sig att se på tallriken då? Troligtvis inga, menar koststrategen Marie Stanleysson. En stor del av besparingarna på livsmedel handlar om att sluta köpa vissa ekologiska varor, som exempelvis ägg. Att byta ut vissa ekologiska livsmedel mot konventionella gör att vi inte kommer att nå vårt mål på 35 procent andel ekologiskt, men det gör inte någon skillnad på själva maträtten.

– Helt ärligt så tror vi inte att eleverna kommer att uppleva någon större skillnad. Och det är just därför vi har valt dessa åtgärder.

Ett par av de dyraste rätterna tas bort från menyn, och ersätts med andra, lite billigare rätter. Och en extra soppa i månaden kan eleverna förvänta sig.

– Vi har valt rätter som vi vet går hem hos eleverna. Vi har en grundmatsedel som rullar på i åtta veckor och det är bara runt tio rätter som kommer att påverkas, säger Marie.

Marie Stanleysson, koststrateg.

Mer av barnens favoriträtter

Måltidsservice är vana vid att skruva på menyn, eftersom de alltid jobbar med att ha en god köksekonomi. Den här sortens justeringar är inget konstigt för måltidsservice, menar Marie Stanleysson. Råvarupriser går upp och ner och då anpassas matsedeln även i de fallen.

Anledningen till att det är just skolmaten man fokuserar på handlar om att det är viktigt att de äldre som bor på särskilt boende får behålla sin variation och sin husmanskost, eftersom de får alla dygnets mål från kommunens verksamhet.

– Barnen efterfrågar oftast inte helt kött och kokt fisk. Därför kändes det logiskt för oss att välja den vägen vi gjorde.

Att skoleleverna tidigare har haft saker som skinkstek och fläskytterfilé på matsedeln handlar främst om matkultur och variation. Och det är inte de dagar som barnen äter som mest, berättar Marie.

Maten fyller elevernas näringsbehov

Näringsmässigt blir det ingen skillnad. Vi köper mat av bra kvalitet oavsett om det är en hel stek eller köttfärs. Skollunchen ska stå för 25–30 procent av det dagliga näringsbehovet, och det kommer den att göra även fortsättningsvis eftersom vi näringsberäknar alla måltider.

Måltidsservice har sett över hela verksamheten och vänt och vridit på allt som går för att få en så bra lösning som möjligt på besparingskraven. Ingen i verksamheten har behövt sluta, utan man har löst det med naturliga avgångar som pension och även jobbat med olika sorters effektiviseringar, bland annat genom pågående digitalisering.

– Vi känner oss trygga med ha tagit fram besparingsåtgärder som vi kan stå för. Vi kan fortfarande ha en hög kvalitet och erbjuda god och näringsrik mat till både unga och gamla. Måltiderna har alltid varit en viktig fråga förs oss inom kommunen, även högst upp i ledet. Och det kommer de att vara även fortsättningsvis, säger Marie Stanleysson som är koststrateg på Karlshamns kommun.