Information om planprocessen

På denna sida finns information om planprocessen och hur kommunen arbetar med att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser.

När behövs en detaljplan?

Det är kommunen som bestämmer om, när och var en detaljplan ska tas fram. I vissa fall kräver plan- och bygglagen (PBL) att en detaljplan upprättas – det kallas plankravet.

En detaljplan behövs vanligtvis när:

  • Ett nytt område ska bebyggas.
  • Befintlig bebyggelse ska förändras eller bevaras.
  • Ett projekt kan medföra betydande miljöpåverkan.
  • En verksamhet med risk för allvarliga kemikalieolyckor ska etableras.

Vad är ett planbesked?

När du ansöker om planbesked får du svar på om kommunen tänker starta ett planarbete eller inte.

Ett positivt planbesked betyder att kommunen planerar att påbörja arbetet.
Ett negativt planbesked betyder att något planarbete inte kommer att startas.
Ett planbesked kan inte överklagas.
Observera att ett positivt planbesked inte är en garanti för att detaljplanen kommer att antas – det är bara det första steget i processen. Därefter prövas förslaget utifrån platsens förutsättningar och enligt plan- och bygglagen (PBL).

Planprocessen

Planprocessen regleras i första hand av PBL. I de allra flesta fall är det ett av två planförfaranden som ska tillämpas vid framtagande av en detaljplan, antingen ett standardförfarande eller ett utökat förfarande. Läs mer om de olika förfarandena på Boverkets webbsida PBL Kunskapsbanken.

Planläggningen syftar till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Kommunen ska i planeringen ta hänsyn till och göra de avvägningar som behövs mellan olika intressen, såväl allmänna som enskilda.