På denna sida finns information om planprocessen och hur kommunen arbetar med att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser.
När behövs en detaljplan?
Det är kommunen som bestämmer om, när och var en detaljplan ska tas fram. I vissa fall kräver plan- och bygglagen (PBL) att en detaljplan upprättas – det kallas plankravet.
En detaljplan behövs vanligtvis när:
Ett nytt område ska bebyggas.
Befintlig bebyggelse ska förändras eller bevaras.
Ett projekt kan medföra betydande miljöpåverkan.
En verksamhet med risk för allvarliga kemikalieolyckor ska etableras.
Vad är ett planbesked?
När du ansöker om planbesked får du svar på om kommunen tänker starta ett planarbete eller inte.
Ett positivt planbesked betyder att kommunen planerar att påbörja arbetet.
Ett negativt planbesked betyder att något planarbete inte kommer att startas.
Ett planbesked kan inte överklagas.
Observera att ett positivt planbesked inte är en garanti för att detaljplanen kommer att antas – det är bara det första steget i processen. Därefter prövas förslaget utifrån platsens förutsättningar och enligt plan- och bygglagen (PBL).
Planprocessen
Planprocessen regleras i första hand av PBL. I de allra flesta fall är det ett av två planförfaranden som ska tillämpas vid framtagande av en detaljplan, antingen ett standardförfarande eller ett utökat förfarande. Läs mer om de olika förfarandena på Boverkets webbsida PBL Kunskapsbanken.
Planläggningen syftar till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Kommunen ska i planeringen ta hänsyn till och göra de avvägningar som behövs mellan olika intressen, såväl allmänna som enskilda.
Om du planerar för en åtgärd som kräver att en detaljplan upprättas, ändras eller upphävs så ska du ansöka om planbesked. I planbeskedet får du svar på om kommunen har för avsikt att börja ett planarbete eller inte.
Ett planbesked kan vara positivt eller negativt och kan inte överklagas. Ett negativt planbesked innebär att arbete med detaljplan inte kommer att startas.
Ett positivt planbesked är ett första steg i en detaljplaneprocess, men är ingen garanti för att det i slutändan blir en antagen detaljplan. Först ska platsens förutsättningar och förslaget prövas enligt plan- och bygglagen.
När kommunen har tagit fram ett förslag på en detaljplan ställs planförslaget ut på samråd. Då får sakägare som exempelvis länsstyrelsen, kommunala myndigheter, föreningar, grannar och andra som har intresse av förslaget möjlighet att lämna synpunkter. Samrådet är till för samla in tidig kunskap om eventuella hinder eller problem som detaljplanen kan komma att stöta på, exempelvis föroreningar, dagvattenhantering, risk för översvämningar, skyddade arter och så vidare.
Efter samrådet arbetar kommunen vidare med planförslaget. Ibland behöver utredningar beställas som leder till att planförslaget behöver ändras. Synpunkterna, tillsammans med kommunens kommentarer, sammanställs tillslut i en samrådsredogörelse.
Innan kommunen kan fatta beslut om antagande av en detaljplan ska planförslaget göras tillgängligt för granskning. Granskningens syfte är att visa det bearbetade planförslag som kommunen har för avsikt att anta och samtidigt ge berörda intressenter en sista möjlighet att lämna synpunkter.
Efter granskningen får bara redaktionella ändringar göras i planförslaget innan beslut om antagande. Om kommunen ändrar sitt förslag väsentligt efter granskningen ska en ny granskning genomföras.
En detaljplan får antas om marken anses lämplig för de användningar som planen reglerar. Beslutet att anta en detaljplan ska som huvudregel fattas av kommunfullmäktige, men vid standardförfarande kan fullmäktige i regel delegera beslutet till kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden.
I Karlshamns kommun fattar kommunstyrelsens näringslivs- och samhällsutskott, NSU, beslut om antagande då det rör sig om detaljplaner med standardförfarande. För detaljplaner med utökat förfarande fattar istället kommunfullmäktige beslut om antagande.
Laga kraft är en juridisk term som innebär att en dom eller ett beslut av en domstol eller en myndighet inte längre kan överklagas. Beslutet att anta detaljplanen får laga kraft när tiden för överklagande gått ut och länsstyrelsen inte beslutat att överpröva planen.
Tiden för överklagande är tre veckor från det att kommunen tillkännagett beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet på kommunens anslagstavla.
Tiden för överprövning är tre veckor från det att länsstyrelsen fått ett meddelande från kommunen om antagandebeslutet.
I de fall antagandebeslutet överklagas eller länsstyrelsen beslutar att överpröva kommunens antagandebeslut, får beslutet inte laga kraft förrän dessa ärenden är avgjorda.
Domstolen som ska pröva en överklagad detaljplan kan meddela ett förordnande om att detaljplanen får genomföras i sådana delar som uppenbarligen inte berörs av överklagandet. Vid ett sådant förordnande ska datumet för förordnandet antecknas på planhandlingarna.