Så fattar kommunen beslut

Rätten att fatta beslut ligger ytterst hos kommunfullmäktige och nämnderna. Vissa beslut kan fattas av tjänstepersoner efter att politikerna gett dem i uppdrag att göra det.

Du kan läsa om vilka beslut som fattas av vilken politisk instans i nämndernas reglementen. Du kan också se vilka frågor som kan beslutas av tjänstepersoner i nämndernas delegationsordningar. Du hittar samtliga dokument i kommunens författningssamling.

Förvaltningarnas tjänstepersoner är de sakkunniga inom organisationen och de som ger politikerna underlag och förutsättningar att kunna fatta rättssäkra beslut i olika ärenden. Rättssäkra beslut är beslut som är objektiva och sakliga. Samtidigt ska besluten vara enkla att förstå. Det är också tjänstepersonerna som ser till att politikernas beslut verkställs så som de har fattats. De flesta beslut som fattas inom kommunen kan överklagas.

Allmänna handlingar

Alla meddelanden, dokument eller annat som inkommer eller upprättas inom kommunen är allmänna handlingar. Dessa handlingar har allmänheten möjlighet att ta del av. I vissa fall kan handlingar omfattas av sekretess. När en handling omfattas av sekretess plockas sådan information bort innan handlingen lämnas ut. Handlingar hålls ordnade och tillgängliga i kommunens diarium. I diariet registreras de handlingar som inkommer eller upprättas. I diariet kan det också finnas arbetsmaterial som inte är färdigställt.

Varje dag får media en lista över de handlingar som registrerat inom kommunen den aktuella dagen.

Läs mer om allmänna handlingar

Beredning och beslutsunderlag

Innan man kan besluta om ett ärende måste det beredas (förberedas). Beredning innebär att en tjänsteperson tar fram fakta och synpunkter kring ärendet. Det han handla om att göra en utredning, ta kontakt med den som lämnade in ärendet eller ta fram en kostnadsberäkning. Tjänstepersonen tar också fram ett förslag till beslut.

Hur lång tid förberedelserna tar beror på vilken typ av ärende det gäller. Vissa ärenden tar mindre tid att bereda, medan andra ärenden kräver mer tid och resurser.

Ärendeberedning

Det sker en så kallad ärendeberedning innan nämnden sammanträder. Det är ett förberedande möte där ansvariga tjänstepersoner muntligen redovisar sina förslag för presidiet (ordförande, vice ordföranden). Här deltar också nämndsekreteraren. Det är inte alla ärenden som går vidare från ärendeberedning till sammanträdet. Vissa ärenden kan behöva kompletteras innan ordföranden tycker att den politiska instansen kan fatta beslut i frågan.

Kallelse till sammanträde

När en nämnd eller kommunfullmäktige ska besluta i ett ärende skickas alla handlingar i ärendet ut tillsammans med kallelsen till sammanträdet. Ledamöterna får då möjlighet att läsa in sig och ta ställning till underlaget innan mötet.

Kallelsen och dess föredragningslista skickas också till media och publiceras på kommunens digitala anslagstavla. I det här skedet kan artiklar dyka upp i media. Då kan det låta som att det som uttrycks som ett förslag i handlingarna redan är bestämt. Det är viktigt att komma ihåg att det är tjänstepersonsorganisationens förslag som redovisas, inte hur politikerna beslutat. Det står den politiska instansen fritt att besluta på annat sätt, men de måste däremot motivera sitt beslut.

Sammanträde

Vid sammanträdet diskuteras ärendet och politikerna fattar beslut. Ibland är beslutet att ärendet ska gå vidare till en högre politisk instans. Det innebär att det kan krävas flera sammanträden innan det slutgiltiga beslutet är fattat. Det kan ta tid, men är ett sätt att säkerställa att kommunen fattar demokratiska och rättssäkra beslut.

Protokoll och justering

Efter varje sammanträde skrivs det ett protokoll, en paragraf för varje ärende. Protokollet justeras för att kontrollera att besluten är riktigt formulerade, och skrivs då under av ordföranden och en eller två justerare.

Beslutet meddelas

Beslutet skickas till dem som berörs av beslutet. Det skickas också till kommunens tjänstepersoner som ser till att det som de förtroendevalda har bestämt blir gjort.

Efter justeringen anslås protokollet på kommunens digitala anslagstavla på webbsidan. Anslaget är ett besked om att beslut tagits och att tiden för överklagande har börjat räknas. Anslaget ska sitt uppe i minst tre veckor, och under den tiden har du som kommuninvånare rätt att överklaga.

Överklaga beslut

Om du tycker att kommunen fattat ett felaktigt beslut kan du överklaga beslutet. Du kan överklaga ett beslut av två anledningar:

  • Kommunalbesvär (laglighetsprövning) är när du tycker att kommunen har fattat ett beslut som den inte har rätt att fatta, eller om du anser att själva beslutet bryter mot någon lag.
  • Förvaltningsbesvär kan du som berörs av ett beslut hävda när beslutet gäller en enskild person, exempelvis om du har fått avslag på ett bygglov eller har nekats bistånd.

Läs mer om att överklaga kommunens beslut här:

Överklaga kommunens beslut

Arkivering

När ett ärende är slutbehandlat avslutas det. Därefter rensas ärendet på sådana uppgifter som inte ska sparas och sedan lämnas det som ska bevaras till centralarkivet eller till vårt digitala e-arkiv.