Psykisk hälsa

Om endast tre år kan depression utgöra den största sjukdomsbördan i världen, och i Sverige är depression en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna. De allra flesta barn och vuxna uppger att de har en bra hälsa samtidigt som många också har återkommande psykiska och somatiska besvär.

Folkhälsorapporten 2017 visar tecken på att den psykiska ohälsan ökar, framför allt bland unga personer samt hos personer med högst förgymnasial utbildning. Besvär som ängslan, oro eller ångest respektive nedsatt psykiskt välbefinnande ökar hos personer med högst förgymnasial utbildning. Även i utsatta grupper ökar ohälsan. HBT-personer rapporterar genomgående sämre livsvillkor och en större andel av HBT-personer anger flera riskfaktorer för hälsa och även en sämre hälsa.

Det finns även indikatorer på att ungefär en tredjedel av flyktingarna i Sverige lider utav någon form av psykisk ohälsa så såsom hög nivå av stress och depression. I nationella undersökningar som hälsa på lika villkor, ser vi att 19 % av befolkningen 16-84 år uppger att de fått diagnosen depression minst en gång i livet. Var tredje mer än en gång. Mellan 2013-2016 kan vi i Blekinge se att 11 % av männen och 23 % av kvinnorna i åldern mellan 16-84 år har ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Även i lokala undersökningar kan vi se att ungdomar mellan 13-18 år uppger att de någon gång under terminen känt sig deprimerade eller upplevt sig må psykiskt dåligt.

Karlshamns kommun ska därför genom förebyggande och kunskapshöjande insatser utveckla arbetet med psykisk hälsa.