Spara energi
Just nu är energisituationen i Sverige och Europa kraftigt ansträngd. Prisnivåerna på el är höga och kan stiga ännu mer. Det finns också risk att elen inte räcker för vissa timmar i vinter. Vi kan tillsammans förbättra situationen genom att minska energiförbrukningen. Här hittar du information om läget, varför vi behöver minska elanvändningen och hur du kan bidra.
Att priset på energi just nu svänger mycket beror på flera olika saker: Höga gaspriser, lägre vindkraftsproduktion, begränsningar i överföringsnätet och underhåll av kärnkraften.
Karlshamns kommun har ekologisk och ekonomisk hållbarhet i fokus och utifrån det läget som råder är arbetet med att energieffektivisera ännu mer intensivt just nu. Förvaltningarna har fått i uppdrag att utreda vad som kan och ska göras både på kort och lång sikt.
Genom att förbruka mindre energi kan vi minska risken för brist och samtidigt sänka priserna. Det gäller även dig med fast elavtal.
Små insatser ger stor effekt. Här hittar du länkar till källor med värdefull information om bakgrunden till dagens situation samt tips på vad du kan göra för att minska din förbrukning och dina kostnader.
Du kan också ta kontakt eller få tips på kommunens Energi- och klimatrådgivning.
Hitta på sidan
- Riskerar vi att få brist på el i vinter?
- Varför riskerar vi avbrott i vinter?
- Hur kommer det sig att Sverige importerar el?
- Hur kan det bli brist när vi har ett överskott och transporterar el till andra länder?
- Varför har inte norra Sverige samma utmaningar som södra Sverige?
- Vad händer vid ett avbrott, så kallad frånkoppling?
- Vem bestämmer vilka som kommer bli frånkopplade?
- Hur görs prioriteringen?
- Vad gör jag som privatperson om elen stängs av?
- Hur länge pågår en frånkoppling?
- Kommer det någon förvarning innan elen stängs av?
- Styrel – prioritering av samhällsviktiga elanvändare
Riskerar vi att få brist på el i vinter?
Vi står inför en utmanande vinter. Södra Sverige riskerar i vinter att hamna i en elbristsituation, det vill säga behovet av el täcks inte av egen produktion eller import. Sett till helåret har vi som land ett överskott av el och exporterar. Men el är en färskvara som inte kan lagras. Under kalla vindstilla dagar kan det därför uppstå ett underskott när vi konsumerar mer än vi producerar. På grund av omvärldsläget minskar sannolikheten att vi kan importera el från länder som är beroende av ryska gasleveranser.
Länsstyrelsens film med frågor och svar om elbrist
Varför riskerar vi avbrott i vinter?
Risken för brist i vinter är fortfarande låg men vi behöver vidta åtgärder nu för att minimera risken. Oftast täcker produktionen av el efterfrågan. Men under kalla, vindstilla dagar kan det uppstå ett underskott, det vill säga vi konsumerar mer än vi producerar. Då måste vi importera el från våra grannländer. Om det vid det tillfället inte går att importera el uppstår brist och vi kan tvingas stänga av el för att inte elnätet ska kollapsa.
Sverige har under flera år varit beroende av att import vid de mest ansträngda situationerna. På grund av omvärldsläget minskar sannolikheten att kunna importera från Europa och de länder som är beroende av ryska gasleveranser.
Hur kommer det sig att Sverige importerar el?
El är en färskvara. Det svenska elsystemet sitter ihop med våra grannländer och utgör en elmarknad där olika länder kan exportera och importera el mellan varandra. Om det är billigare att importera el från ett område, eller om den inhemska produktionen inte räcker till, importerar vi el.
Normalt brukar Sverige importera cirka 36 timmar på ett år. I vinter beräknas behovet uppgå till cirka 149 timmar.
Hur kan det bli brist när vi har ett överskott och transporterar el till andra länder?
När vi pratar överskott är det sett över hela året. En solig, blåsig sommardag producerar vi mer än vi konsumerar och kan därför exportera el. Men en kall, vindstilla dag producerar vi inte alltid tillräckligt mycket el för att täcka behovet och då måste vi importera. Dessutom har vi i dag ingen tillräcklig infrastruktur för att frakta el från norra delarna av landet.
Varför har inte norra Sverige samma utmaningar som södra Sverige?
Även om vi producerar mer el än vi själva använder i Sverige krävs att den kan överföras dit den behövs. Kapacitetsbrist innebär att ledningarna är underdimensionerade för våra behov. För att undvika kapacitetsbrist behöver hela elnätet vara rätt dimensionerat, från stamnätet, till regionnätet och vidare till lokalnätet. Norra Sverige med sina vattenkraftverk har därför inte samma utmaningar som södra Sverige.
Vad händer vid ett avbrott, så kallad frånkoppling?
Att koppla från elen lokalt är ett verktyg för att förhindra större störningar i elförsörjningen. Svenska kraftnät väljer ut i vilket geografiskt område frånkoppling ska ske, hur mycket el som ska kopplas bort och hur länge. De ger sedan order till de regionala nätföretagen att de ska genomföra frånkopplingen inom 15 minuter.
Vem bestämmer vilka som kommer bli frånkopplade?
Elnätet måste hela tiden vara i balans mellan produktion och konsumtion. Vid ett plötsligt bortfall av produktion måste därför en snabb nedgång av konsumtion ske. På så sätt räddas elnätet från kollaps. Prioriteringen görs enligt en planeringsmetod som Energimyndigheten har utvecklat. El styrs om till prioriterade ledningar och metoden kallas styrel för att lindra konsekvenserna för samhället.
Förenklat handlar styrel om vem som ska få el när vi inte har tillräckligt till alla. Det går ut på att man vid risk för elbrist säkerställer el till samhällsviktiga verksamheter som till exempel sjukhus, äldreboenden, räddningstjänst och larmtjänst.
Kommuner och elnätsföretag ansvarar tillsammans för att identifiera och planera hur samhällsviktiga verksamheter ska kunna prioriteras vid elbrist. Länsstyrelsen leder och sammanställer arbetet.
Hur görs prioriteringen?
Hur verksamheter ska prioriteras regleras i styrels-förordningen. I den anges åtta olika prioritetsklasser:
- Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för liv och hälsa.
- Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet.
- Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för liv och hälsa.
- Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet.
- Elanvändare som representerar stora ekonomiska värden.
Elanvändare som har stor betydelse för miljön. - Elanvändare som har stor betydelse för sociala och kulturella värden.
- Övriga elanvändare som privatpersoner.
Vad gör jag som privatperson om elen stängs av?
En frånkoppling av elen skiljer sig inte från ett vanligt strömavbrott. Som medborgare ska du alltid vara förberedd på exempelvis ett strömavbrott eller annan samhällsstörning. Läs mer om hur du förbereder dig på krisinformation.se/detta-kan-handa/hemberedskap.
Hur länge pågår en frånkoppling?
Det går inte att svara på exakt, men enligt Svenska Kraftnät kan ett rimligt scenario för vintern vara två till tre timmar åt gången. Om elen behöver stängas av en längre tid kan frånkopplingen roteras. Det betyder att en enskild användare inte drabbas för hårt.
Kommer det någon förvarning innan elen stängs av?
Svenska kraftnät går ut med kommunikation i media om det finns risk för en frånkoppling inom det närmaste dygnet. Länsstyrelsen kommer också att informeras och kommer då att inleda samverkan med länets aktörer. Som vid vanliga strömavbrott kommer elbolagen att gå ut med driftinformation i sina kanaler.
Styrel – prioritering av samhällsviktiga elanvändare
I filmen här nedan förklarar Energimyndigheten vad styrel är och hur det fungerar. Du hittar mer information om styrel på energimyndigheten.se/styrel.