Tärnö - yttersta ön i skärgården
Tärnö ligger vackert belägen sydost om Karlshamn och är den största och sydligast belägna ön i Karlshamns kommun.
Ön har under flera århundraden haft en fast boende befolkning men under 1950- och 60-talet avfolkades Tärnö och skärgården i snabb takt. Anledningen till detta var den starka högkonjunktur inom industrin som skedde då, kombinerat med hastigt avtagande lönsamhet i det småskaliga fisket. Den viktigaste näringen har alltid varit havsfisket, men såväl sjöfågeljakt och binäring i form av mindre jordbruk har också varit vanligt förekommande i äldre tider.
När lots- och kustbevakningen inrättades i skärgården på 1800-talet blev även dessa sysslor ett bidrag till inkomst för vissa familjer på ön. Som mest, omkring 1920, bodde det omkring 650 personer i hela skärgården varav ca 250 på Tärnö. Numera lever den ca 100 hektar stora ön upp varje år under några intensiva sommarveckor och Tärnös besökare kan då glädja sig åt att bekanta sig med såväl en vacker natur som en intressant och spännande kulturhistoria.
Det finns bevis för att Tärnö har varit bebodd åtminstone sedan slutet av 1500-talet, men den hacksilverskatt som hittades 1862 på ön (daterad till 900-talet e Kr) vittnar om att ön kan ha varit bebodd ännu tidigare. Upphittaren av nämnda silverskatt fick 91 riksdaler och 43 öre i hittelön och han lär ha byggt två hus för pengarna! Det finns spår av stenåldersboplatser på ön och i Konung Valdemar II:es jordebok från 1231 nämns Tärnö som en av de platser som var anslagna till konungens underhåll.
År 1686 äger Svenska Amiralitetet hela Tärnö, vilket innebar att öns ekar reserverades till fartygsbyggen. Tärnö brukas vid denna tidpunkt av Gammal Olsson, som också innehar öns enda gård. Ett viktigt datum i Tärnös historia är 1834. Då inleddes genomförandet av Laga skifte på ön. Tidigare hade hela bebyggelsen varit samlad kring ”Abrans brunn”, men Laga skiftet innebar att byn ”sprängdes” och varje åbo tilldelades ett eget markstycke på ön.
Att se och göra på Tärnö!
(referens=se karta nedan)
Kommunikationer (1)
Tärnö trafikeras av Blekingetrafiken under en stor del av året.
Från Matvik: Klicka här för aktuell turlista
Från Karlshamn: Klicka här för aktuell turlista
Laxboden (2)
är skärgårdens enda affär med allt från livsmedelsvaror till servering och bokutlåning. Öppet varje dag under sommaren samt under helgerna övrig tid. Tel 0454-661 35. Tilläggsplats för skärgårdsbåtarna intill. I närheten finns även brevlåda, telefonautomat och soptunnor.
Stuguthyrning (3)
Karlshamns kommun äger några sjöbodar, som används för uthyrning. Klicka här för att komma till dessa sidor.
Abrans brunn (4)
Öns äldsta brunn. Enligt en gammal sägen lär fienden en gång ha gått iland på Tärnö, dödat alla fäkreatur, slaktat och kastat inälvorna i denna brunn. Därefter sades det att vattnet i brunnen surnade en gång om året. Den ”Abran” som gett namn åt brunnen var en Abraham Mattsson, född 1795.
Bygdegården (5)
Platsen där man 1862 hittade silverskatten från 900-talet. Byggnaden uppfördes omkring 1898 (på östra delen av ön) åt Godtemplarorden på Tärnö. Folkskola tills den nya skolan byggdes 1933. Sedermera flyttad till dess nuvarande läge av Tärnös ungdomar. Ägs numera av Karlshamns kommun.
Sandvik (6)
Badmöjlighet.
Jättestegen på Drakaberget (7)
På Drakaberget finns några besynnerliga urholkningar i berget, som öns invånare i äldre tider trodde var märken efter en drake som bodde där. I boken ”Blekinges historia och beskrivning” av Sjöborg 1792, berättas att på berget Drakarör (nuvarande Drakaberget) bodde en drake som en gång blev utmanad av en student. Draken kröp enligt sägnen igenom en stor sten, släpade sig längs berget, höjde sig så småningom och for med fyra vingslag till Stenshuvud i Skåne. Idag kan man fortfarande finna fotavtryck i berget efter draken om man följer den gamla lotsstigen upp till fyren.
Skatten i Drakagraven (8)
Ett klapperstensfält som bildades för ca 12000 år sedan. Enligt en gammal sägen lär en skatt ligga begravd där. Ett handelsskepp råkade ut för ett kraftigt oväder (kanske under 1600- eller 1700-talet) och tvingades söka lä vid Tärnö hamn. När stormen bedarrat och manskapet vaknade på morgonen låg skeppet infruset i isen och kunde inte segla vidare. Ryktet om detta spred sig snabbt till fastlandet. Eftersom det rådde krig och oro i landet och man hade brist på varor blev kaptenen orolig för att skeppet skulle anfallas och plundras. Han letade efter ett gömställe och beslöt sig för att gömma lasten under stenarna i Drakagraven. Enligt sägnen ”råkade skeppet i olycka” och skatten blev kvar i Drakagraven. Försök har gjorts att avslöja hemligheterna. En landsantikvarie genomförde utgrävningar men allt man hittade var en äkta svensk femöring! Gåtan förblir därför olöst...
Tärnö fyr (9)
som uppfördes på Iberget 1910, lär vara Sveriges äldsta träfyr som ännu är i drift. Tärnös första fyr tändes på Drakaberget 1878. Det var en mindre fiskefyr som sköttes av öns fiskare.
Uddagubben (10)
Uddagubben är belägen vid Tärnös sydspets. Stenen, som med lite fantasi har utseendet av en leende gubbe, är tillika Karlshamns kommuns sydligaste utpost.
Spökerierna i Survik (11)
Tärnö blev rikskänt i mitten av 1940-talet. Det var nämligen då som spökerierna i Östra Survik tog fart. Survikalyktan, eller Lyktegubben som fenomenet också kallades, visade sig under sena nätter vid Surviksstranden. Lyktegubben var, enligt de initierade, en väldig gestalt som gick krokryggig med huvudet mot bröstet. I vänstra handen bar han en gammaldags lykta, som lyste med ett kraftigt brandrött sken. Varelsen lär ha utstrålat kyla och framkallat olustkänslor, till och med hos nykterister! När landets största kvälls- och veckopress besökte ön slogs nyheten upp stort. Det finns otaliga försök till förklaringar av fenomenet, allt ifrån sumpgas från sur tång till vätterljus och döda timmerhuggare som gick igen! En reporter ställde undrande en fråga till en tärnöbo om varför man inte hade undersökt mysteriet på närmare håll, men fick det snusförnuftiga svaret ”nja, den frågan fordrar nog dagsljus”...
Skollovskolonin (12)
Uppfördes 1888, ursprungligen som förläggning åt stenhuggeriarbetare. Sedermera under många år sommarkoloni för mindre bemedlade barn. Numera i privat ägo.
Fiskegökaeken (13)
Fiskegökaeken finns längst ut på Tjuanabben på östra Tärnö. Eken blev förmodligen undantagen då Tärnös ekar blev reserverade av Kronan år 1686. Möjligen berodde detta på att eken vid denna tid användes som sjömärke. Fiskegökaeken är en av Blekinges äldsta träd.
