Folkhälsa – ett komplext begrepp
Vad innebär det att ha en god hälsa? Kan man vara frisk men ändå må dåligt? Kan man vara sjuk men ändå må bra? En mängd faktorer spelar in kring hur vi mår som till exempel upplevelsen av delaktighet och inflytande, familjesituation, sysselsättning, socialt stöd, levnadsvanor, normer och värderingar. Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i hela befolkningen. Den säger hur stor andel av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar och skador samt hur hälsan fördelar sig i befolkningen. Folkhälsoarbete är i sin tur allt systematiskt, målinriktat arbete som görs för att nå en god och jämlikt fördelad hälsa i befolkningen. Folkhälsan är ofta en spegel av samhällsklimatet och avgörs ytterst i politiken; nationellt, kommunalt och i landstingen.

Samverkan
Det är många förhållanden i samhället som påverkar våra individuella möjligheter att nå en god hälsa. Det medför att det inte är möjligt att en enskild myndighet eller organisation ensam ansvarar för folkhälsoarbetet. I folkhälsoarbetet samverkar kommunen med många andra; landstinget, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, apoteket, föreningar, näringsliv och andra organisationer.

Folkhälsoarbete i Karlshamn
Begreppet folkhälsa associeras ofta till sjukskrivningar och olika friskvårdsaktiviteter. Men det kommunala välfärds- och folkhälsoarbetet är mycket bredare än så. I Karlshamn är folkhälsoarbetet inriktat på att skapa förutsättningar för goda livsvillkor och goda levnadsvanor för att på så sätt främja utvecklandet av en god hälsa hos Karlshamnsborna. Det övergripande målet för vårt arbete är att hälsa och välfärd ska vara jämlikt fördelad bland olika grupper av kommuninvånare.

För att skapa goda livsvillkor i Karlshamn är det viktigt att olika verksamheter som till exempel skola, fritid och omsorg främjar en god hälsa. En avgörande faktor för att skapa och upprätthålla hälsa är människors känsla av sammanhang och möjlighet att påverka sina liv. Det kan till exempel handla om att påverka sin situation i skolan, påverka planering av vårdinsatser eller att delta i utvecklingen på jobbet. Ett annat exempel är att kommunen i samverkan med andra aktörer erbjuder föräldrastöd i syfte att stärka föräldrarollen.

Det sätt varpå kommunen väljer att planera bostadsområden, vägar, kollektivtrafik, vatten och avlopp, miljö- och naturvårdsåtgärder har också betydelse för Karlshamnsbornas hälsa, likaså möjligheter till utbildning, arbete, försörjning samt umgänge med nära och kära.

Folkhälsopolitiskt program 2005-2010
Det långsiktiga folkhälsopolitiska programmet för Karlshamns kommun antogs av Kommunfullmäktige i mars 2005 och gäller till och med 2010. Det folkhälsopolitiska programmet ska ge stöd och vägledning för ökad samverkan på vägen mot kommunens vision 2017, i vilken ingår en god jämlik och jämställd hälsa i Karlshamn. Programmets uppgift och viktiga funktion är att över alla tänkbara nämnds- och verksamhetsgränser, lägga ett fokus på folkhälsa som ger förutsättningar för ett effektivt och målinriktat genomförandearbete. Programmet ligger till grund för folkhälsorådets handlingsplaner.

Folkhälsopolitiskt program
Genomförandeplan 2006
Klicka här för att ladda ner handlingsplan för folkhälsoarbetet 2007-2010

Fyra strategiska folkhälsoområden står i fokus för kommunens insatser under 2005-2010:

1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Trygga och goda uppväxtvillkor
3. Hälsa i arbetslivet
4. Levnadsvanor

Karlshamns folkhälsopolitiska program har anpassats lokalt och bygger på de nationella folkhälsomålen.

Nationella folkhälsomål
År 2003 antog Sveriges riksdag en ny nationell folkhälsopolitik för att förbättra folkhälsan och minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Det övergripande målet för den nationella folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. För att uppnå det övergripande målet har elva målområden identifierats.

De nationella målområdena är:

1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomiska och social trygghet
3. Trygga och goda uppväxtvillkor
4. Ökad hälsa i arbetslivet
5. Sunda och säkra miljöer och produkter
6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Gott skydd mot smittspridning
8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa
9. Ökad fysisk aktivitet
10. Goda matvanor och säkra livsmedel
11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande.

Den nationella folkhälsopolitiken utgår från hälsans bestämningsfaktorer, d.v.s. de faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa eller ohälsa. En stor del av folkhälsoarbetet hamnar därmed utanför sjukvårdens ansvar och kan på så sätt påverkas av politiska beslut och olika typer av samhällsinsatser. Arbetet med att förbättra folkhälsan bedrivs ofta utifrån två skilda synsätt; hälsofrämjande eller sjukdoms- och skadeförebyggande. Ett hälsofrämjande synsätt innebär att man försöker stödja eller utveckla faktorer som leder till ökad hälsa genom insatser som är riktade till hela befolkningen. Ett sjukdoms- eller skadeförebyggande synsätt innebär istället att man identifierar och undanröjer risker för ohälsa för en specifik riskgrupp. Hälsofrämjande och förebyggande syn- och arbetssätt kompletterar varandra och är viktiga för att försöka utjämna skillnader i hälsa mellan olika grupper.

Nationella mål för folkhälsoarbetet

Klicka här för att ladda ner handlingsplan för folkhälsoarbetet 2007-2010
Klicka här för att i pdf-format ta del av resultatet av seminariedagen ”Kraftsamling för folkhälsan”, den 19 oktober 2006.

Alkohol- och drogpolitiskt program
Det alkohol- och drogpolitiska programmet utgörs av tre sammanhängande delar; de politiska målen, en övergripande översikt över exempel på fortlöpande alkohol- och drogförebyggande arbete under perioden 2008-2010 samt riktlinjerna för serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen. Programmet anger kommunens viljeinriktning i det alkohol- och drogförebyggande arbetet och är vägledande för nämnder och förvaltningar i verksamhetsplanering och utvecklingsarbete. Det alkohol- och drogförebyggande arbetet ligger inom ramen för kommunens folkhälsoarbete. Programmet antogs av kommunfullmäktige 2008-06-17 § 96.

Klicka här för att ladda ner det alkohol- och drogpolitiska programmet med tillhörande bilagor:
Alkohol- och drogpolitiskt program 2008-2010
Bilaga 1: Översikt över exempel på fortlöpande alkohol- och drogförebyggande arbete i Karlshamns kommun
Bilaga 2: Karlshamns kommuns riktlinjer för serveringstillstånd
Bilaga 3: Karlshamns kommuns riktlinjer för tillsyn enligt alkohollagen
Bilaga 3 a: Utdrag ur ”Handbok i tillsyn”
Bilaga 3 b: Tillsynsprotokoll
Bilaga 3 c: Stöd för bedömning av berusningsgrader

Familjestöd i samverkan
Folkhälsosamordnaren har inventerat vilket hälsofrämjande och förebyggande arbete samt tidigt stöd som finns i Karlshamns kommun för barn i ålder 0-6 år och deras föräldrar. Inventeringen inrymmer även vilka samverkansformer och vilka samverkansbehov som finns för dessa målgrupper. Inventeringen resulterade i slutrapporten ”Familjestöd i samverkan. Hälsofrämjande och förebyggande arbete för blivande föräldrar samt barn i ålder 0-6 år och deras föräldrar i Karlshamns kommun”, antagen av kommunstyrelsen 2008-05-20 § 93. I rapporten presenteras ett antal förslag på åtgärder som syftar till att förbättra det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ytterligare inom de områden där det behövs.