Ordlista

Här kan du få hjälp med förklaring till en del ord som kan förekomma i vatten- och avloppssammanhang.

ABVA	Allmänna bestämmelser för användandet av kommunalt vatten och avlopp, utarbetade av Svenskt vatten.
Aerob	En miljö eller organism sägs vara aerob om syrgas finns tillgänglig eller fordras.
Aktivt kol	Specialtillverkat kol med stor kontaktyta, avsedd att avlägsna organiska ämnen, för lukt och smakförbättring.
Aktivt slam	Biologiskt slam för rening av avloppsvatten bestående av bakterier och andra mikroorganismer som bryter ned avloppsvattnets innehåll av organiskt material vid tillgång på syre.
Alkalisering	Dricksvattnet görs alkaliskt före distributionen för att minska korrosionen i ledningssystemet.
Alkalisk	(Om lösning) med ett överskott på hydroxidjoner, d.v.s. pH är högre än 7.
Allmän vatten- och avloppsanläggning	Anläggning som används och har till ändamål att bereda bostadshus eller annan bebyggelse med vattenförsörjning och avlopp, den bedrivs av kommun eller av annan som har förklarats som allmän.
Aluminiumsulfat	Kemikalie som används för flockuppbyggnad och rening av dricksvatten.
Ammonium	Kväveförening med kemisk beteckning NH₄⁺.
Anaerob	Kallas en process eller organism som inte behöver syrgas.
Anläggningsavgift	Betalas av fastighetsägare; ska täcka kommunens kostnader för att ansluta fastigheten till det kommunala ledningsnätet."
Anslutningsavgift	Den avgift som man måste betala när man ansluter sin fastighet till det kommunala ledningsnätet.
Avhärdning	Hårt vatten kan behöva avhärdas, d.v.s. befrias från en del kalcium och magnesium.
Avlagringar	Stelnat material som fett, sand, sten och rost som hindrar vattnet att rinna fritt i ledningarna.
Avlopp	Ett gemensamt ord för dag-, spill- och dräneringvattenledningar.
Avloppsvatten	Vatten som leds från fastigheter, gator och vägar indelas i spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten.
Avrinningsområde	Det område som via bäckar och små åar avvattnas till ett större vattendrag och därefter till havet.
BDT-vatten	Spillvatten från bad, disk och tvätt; kallas också för gråvatten.
Biofilm	Beteckning på det tunna skikt av mikroorganismer som finns i t.ex. markbäddar, infiltrationsanläggningar och kompaktfilter där den biologiska reningen äger rum. Även kallad biohud.
Biologisk damm (biodamm)	Damm där mikroorganismer bryter ner organiskt material i avloppsvatten.
Biologisk rening	Det tredje steget i rening av avloppsvattnet när bakterier bryter ner organiskt material i avloppsvattnet.
Biologisk toalett	Toalett med behållare där avföring och eventuellt annat organiskt avfall komposteras.
Blandat avloppsvatten	Avloppsvatten från hushåll som innehåller både klosett- och BDT-vatten.
BOD	Biokemisk syreförbrukning, parameter som anger vattnets innehåll av syreförbrukande organiskt material.
Brukningsavgift	Betalas av dem som använder kommunens VA-system; har en fast och en rörlig del.
Bräddning	Avloppsvattnet går rakt ut i recipienten utan att först ha behandlats i reningsverket.
Dagvatten	Regn- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor t.ex. hustak, gator, parkeringsplatser och gårdar.
Denitrifikation	Bakteriell omvandling av nitratkväve (NO₃^-) till luftkväve (N₂).
Densitet	Vikt per volymenhet - det vill säga hur mycket 1 m³ av ett ämne väger. Rent vatten har densiteten 1000 kg/m³.
Desinfektion	Rening från smittoämnen.
Dricksvatten	Vatten som är för hushållsändamål, dricksvatten klassificeras som ett livsmedel och lyder därmed under Livsmedelslagen.
Dricksvattenkungörelsen	Livsmedelsverkets regler för dricksvattenförsörjningen; innehåller bl.a. tekniska, estetiska och hälsomässiga gränsvärden för dricksvattnet.
Driftstörning	När det har blivit stopp eller en läcka i ledningen och vattnet måste stängas av.
Dräneringsvatten	Vatten som samlas upp under markytan och leds bort, t.ex. vid dränering av husgrunder.
Dubbelspolad toalett	Urinsorterande toalett som spolar både urin och avföring med vatten.
Enkelspolad toalett	Urinsorterande toalett som endast spolar urin med vatten. Avföringen går direkt till ett uppsamlingskärl för latrin.
Enskild anläggning	En anläggning för vatten eller avlopp som inte är ansluten till den allmänna anläggningen.
Enskilt avlopp	Avloppsanläggning utanför kommunalt VA-område. Oftast för ett hushåll, men kan också behandla avlopp från en grupp av hushåll.
Eutrofiering	Tillförsel av näringsämnen (främst kväve och fosfor) till ett vattendrag, likställs ofta med övergödning.
Evaporation	Avdunstning från mark och vattenytor.
Extremt snålspolad toalett	Toalett som förbrukar mindre än 1 liter vatten per spolning.
Fekalier	Avföring.
Filtrering	Ett sätt att sila bort föroreningar; sand är det vanligaste filtermaterialet inom vattenreningstekniken.
Fosfor	Växtnäringsämne, kemisk beteckning P.
Fossila bränslen	T.ex. kol, olja och naturgas; har bildats för mycket länge sedan och är inte förnyelsebara.
Fällning	Olöslig förening som bildas av ämnen i vattnet och ämnen som sätts till, s.k. fällningskemikalier.
Förbindelsepunkt	Den speciella punkt där privat fastighetsledning ansluter sig till kommunal ledning. Dess förmodligen viktigaste funktion är att den markerar den rättsliga gränsen mellan den allmänna anläggningen och fastighetens installation.
Gjutjärn	Användes förr till vatten och avloppsledningar.
Gråvatten	Annan benämning på BDT-vatten.
Humus	Markens mer eller mindre förmultnade organiska material.
Huvudledning	Den största ledningen som transporterar allt dricksvatten till kunderna.
Huvudman	Den som driver en allmän VA-anläggning.
Hydrologi	Läran om vattnet.
Hydrosfär	Vattnet på jordens yta; omfattar hav, floder och sjöar, is samt vatten i atmosfären.
Hygienisering	Sjukdomsframkallande mikroorganismer avdödas; i slam sker det genom rötning till s.k. rötslam.
Hårdhet	Vatten innehåller olika kemiska föreningar bl.a. kalcium- och magnesiumförening, hårt vatten innehåller mycket kalcium och magnesiumjoner. Dessa föreningar löses ut från mark och bergarter och förs ut till sjöar och vattendrag. Hårdheten beräknas i tyska grader (dH) och delas in i 5 klasser.
Infiltration	När vatten får rinna sakta genom marken, t.ex. vid rening genom sand- eller gruslager.
Infrastruktur	Rör, ledningar, vägar m.m.
Kalium	Ett växtnäringsämne, kemisk beteckning K.
Klosettvatten	Avloppsvattnet från toaletten, det vill säga urin, avföring, toalettpapper och spolvatten.
Kretslopp	Återföring av avloppets närsalter till odlad mark.
Kväve	Ett växtnäringsämne, kemisk beteckning N.
Latrin	Toalettavfall.
Ledningsnät	Kallas alla VA-ledningar som är sammankopplade med varandra.
Ledningsrätt	Rättigheter att lägga ner och bibehålla en allmän va-ledning på annans fastighet, ledningsrätt upprättas oftast mellan en kommun och en privatperson.
LOD	Lokalt omhändertagande av dagvatten genom t.ex. infiltration eller i våtmarker.
Långsamfilter	Finkornigt sandfilter som används i vattenverket för att förbättra lukt och smak samt för att minska mängden organiskt material och bakterier.
Markbädd	Rening av avloppsvattnet genom filtrering genom sand och jordlager, vattnet samlas sedan upp och leds ytligt ut till ett dike, en å, en sjö eller till havet.
Mekanisk rening	Det är det första steget i reningen av avloppsvattnet, en grovrensning av avloppsvattnet genom t.ex. galler och försedimentering.
Mikroorganismer	Små bakterier som är livsviktiga för vår överlevnad.
Mikrosil	Finmaskig sil som tar bort bl.a. alger.
Miljöbalken	Sveriges samlade miljölagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1999.
Miljörapport	En sammanställd rapport över reningsverk, vattenprover, driftstörningar etc. under det gångna året, skickas till Länsstyrelsen och är en allmän handling.
Minireningsverk	Prefabricerad anläggning som bygger på nedskalad teknik från stora reningsverk. Ofta mekanisk, biologisk och kemisk rening, ibland bara biologisk eller bara kemisk rening.
Mulltoalett	Liten biologisk toalett där avfallet samlas i en mindre behållare under toaletten, kräver vanligtvis placering i uppvärmt utrymme och elanslutning.
Multrum	Biologisk toalett där avfallet samlas i en stor behållare under toaletten där det bryts ned biologiskt, systemet kan även ta hand om det komposterbara hushållsavfallet.
Nitrat	Kväveförening med kemisk beteckning NO₃- som bildas genom oxidation av ammonium.
Nitrifikation	Bakteriell omvandling av ammoniumkväve (NH₄+) till nitratkväve (NO₃-) som sker i luftade (syrerika) miljöer.
Närsalter	Växtnäringsämnen såsom fosfor, kväve och kalium.
Oxidation	Ett ämne förenar sig med syre, eller elektroner avges i processen; används t.ex. för att avlägsna järn och mangan från grundvattnet som ska bli dricksvatten.
PBL	Plan- och bygglagen.
Pe	Personekivalent. Med en personekivalent menas den mängd BOD som motsvarar det genomsnittliga dagliga BOD-utsläppet per person. En Pe motsvarar 70 g BOD₇/dygn.
pH-värde	Med pH menas vattnets surhetsgrad. Via bl.a. ämnen i luften påverkas vattnet i sjöar, vattendrag och hav. Dessa sura eller försurande ämnen kan ändra på vattnets pH. Ett lågt pH skadar djur- och växtlivet i vattnet, det löser även ut metaller t.ex. aluminium som då indirekt förorsakar förgiftning.
Polyeten	Etenplast, används till stuprör och VA-ledningar.
Pumpstation	Pumpar som finns överallt i kommunen och har till uppgift att pumpa avloppsvatten uppför en eller flera backar och vidare i ledningarna.
PVC	Polyvinylklorid är en vanlig plastsort som ofta används till vatten och avloppsrör.
Recipient	Sjö, vattendrag eller havsvik dit avloppsvattnet släpps.
Rensgaller	Används i reningsverk för att sortera bort de grova avfallet.
Reservoar	Kan vara en damm, sjö eller ett vattentorn, där vatten kan lagras.
Resorption	Reningsteknik där vattnet släpps ut i ett grunt bevuxet dike som är tätt i botten. Reningen består dels i att avloppsvattnet dunstar till luften, dels i att organiskt material fastläggs och bryts ned biologiskt.
Råvatten	Ytvatten eller grundvatten som används vid framställning av dricksvatten.
Rörlig kostnad	Kostnad som man kan påverka genom sin egen användning av t.ex. vatten.
Rötgas	Metangas som bildas av metanbakterier, t.ex. vid rötning av slam och organiskt material.
Rötkammare	Sluten behållare där delar av slammets organiska innehåll bryts ner i syrefri miljö.
Samfällighet	Sammanslutning av fastigheter som har en gemensam rätt till mark och som även har ett gemensamt ansvar för utförande och drift av gemensamhetsanläggningen.
SBR	Satsvis biologisk rening (ursprungligen från engelskan: Sequencing Batch Reactor)av avloppsvattnet, t.ex. i ett minireningsverk.
Sedimentering	En bassäng i reningen av avloppsvattnet där flockar och andra partiklar sjunker till botten och bildar sediment som kan skrapas bort.
Segjärn	Material som ledningar är gjorda av, användes ofta förr.
Separat avloppssystem	Spillvatten respektive dag- och dränvatten leds i skilda ledningar, detta system började man bygga efter 1960.
Servisledning	Den ledning som går från den privata fastigheten till den kommunala ledningen.
Servitutavtal	Ett avtal mellan fastighetsägare gällande olika områden, t.ex. vägar, VA-ledningar samt el- och teleledningar.
Situationsplan	Översiktlig karta eller skiss över tomten och den planerade anläggningen där också dricksvattenbrunnar, fastighetsgränser och tillfartsvägar finns utritade.
Självfallsledning	Ligger i fall, så att vattnet rinner av sig själv till reningsverket med hjälp av tyngdkraften.
Självkostnadsprincipen	När en verksamhet inte får ha något vinstsyfte som t.ex. kommunala verksamheter.
Slam	Fasta partiklar och fett som avskiljts från avloppsvattnet.
Slamavskiljare	Behållare där fasta partiklar och fett avskiljs från avloppsvattnet.
Slamöverenskommelsen	Ett avtal mellan Naturvårdsverket, Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Svenskt Vatten. Slamöverenskommelsen innebär bl.a. annat att parterna har förbundit sig att i samverkan arbeta för att slammet ska bli renare och för att näringsämnen och mullbildande ämnen i avloppsslam återförs till jordbruksmarken i ett uthålligt kretslopp.
Sluten tank	Tank som samlar upp klosettvatten, ansluts helst bara till extremt snålspolande toaletter.
Snabbfilter	Sandfilter som används i vattenverket för att avskilja material som t.ex. restflockar från kemisk fällning; grövre sand än i långsamt filter.
Snålspolande toalett	Toalett som använder en mindre volym vatten för spolning än vanliga toaletter. Vanligen liten spolning (2 liter) och stor spolning (4 liter).
Spillvatten	Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar och dylikt.
SS	Suspenderade substanser, dvs. partiklar i avloppsvattnet.
Statens VA-nämnd	En rättslig instans som prövar de vatten- och avloppsärenden som har överklagats.
Stenkista	Mycket enkel infiltrationsanläggning där infiltration sker okontrollerat vilket leder till otillräcklig rening. Får endast användas för dagvatten.
Svartvatten	Toalettvatten med både urin och fekalier.
Syreförbrukande ämnen	Organiska ämnen i avloppsvatten som förbrukar syre när de bryts ned och därför kan ge upphov till syrebrist i vattendrag.
Tensider	Kemiska föreningar (i disk- och tvättmedel) som sänker ytspänningen för vatten, vilket gör att vattnet kan ta sig in i och väta t.ex. textilier och fläckar.
Trekammarbrunn	Slamavskiljare där vattnet passerar genom tre kammare.
Tryckledning	Ligger inte i fall; vattnet måste pumpas framåt.
TS	Torrsubstans, anges ofta i procent av total vikt alternativt volym.
Tvåkammarbrunn	Slamavskiljare där vattnet passerar genom två kammare.
Underhållsberget	Begrepp som myntades på 1970-talet för den växande mängden dåligt underhållna ledningar.
U-område	Ett område som ska vara tillgängligt för allmänna underjordiska ledningar, dessa områden regleras i detaljplaner.
Urinavlastat avloppsvatten	Avloppsvatten från hushåll med urinsortering i dubbelspolad urinsorterande toalett, dvs. BDT-vatten och fekalier + spolvatten.
Urinsortering	Urinen skiljs från fekalierna i en speciell toalettstol; urinen lagras sedan i tankar för att så småningom transporteras till jordbruket.
VA	Står för vatten och avlopp.
VA-kollektiv	Alla medlemmar d.v.s. alla anslutna till kommunalt vatten och avlopp.
Vakuumtoalett	Toalett där vatten inte används för att transportera avfallet utan endast för att skölja skålen, undertryck i ledningarna skapas med hjälp av vakuumpumpar, ejektorer eller blåsmaskiner.
VA-lagen	Reglerar kommunernas ansvar för vatten och avlopp.
VA-nätet	Kallas alla VA-ledningar som är sammankopplade med varann.
Vattenmätare	En mätare som installeras i husen för avläsning av vattenförbrukning.
Vattentorn	Är en reservoar för vatten som placeras högt så att vattnet levereras med självfall till abonnenterna.
Vattentäkt	Vattendrag (även grundvatten) som används som råvatten för dricksvattenframställning.
Ventil	Används för att reglera eller stoppa vattenflöde.
Verksamhetsområde	För att kunna strukturera upp VA-verksamheten delas kommunen upp i olika områden, med eller utan vatten och/eller avlopp.
Våtmarker	Mosse, kärr, fuktig mark.
Ytvatten	Vatten i sjöar och vattendrag.
Övergödning	För hög tillförsel av näringsämnen (främst fosfor och kväve) till ett vattendrag leder till problem såsom algblomning och syrebrist.