Träd i stadsmiljö ska möta många olika krav. De behöver tolerera avgaser, extrema klimat och markförhållanden samtidigt som de ska ge karaktär åt den plats de planteras på. Parallellt härjar trädsjukdomar som gör att några av våra mest populära trädarter, så som alm och ask, inte längre är möjliga val.

Parkenheten planterar och vårdar de träd som växer längs gator och i parker runt om i kommunen. Många av dessa träd är planterade i hårdgjorda miljöer, något som är långt ifrån den miljö där träd naturligt växer. Det ställer extra krav både på växtval och skötsel, men tyvärr har många av de äldre träden svårt att anpassa sig till dagens förhållanden. Parkenheten tvingas plocka ner en del karaktärsskapande, gamla träd, för att de inte längre klarar av att leva i den miljö som skapats runt dem, utan riskerar att falla.

Många faktorer påverkar om ett träd ska trivas på en plats eller inte: hur mycket ljus det finns på platsen, hur varm den är, hur kraftiga vindarna där finns, hur stor tillgången på vatten är och hur jorden är sammansatt. Alla dessa faktorer tillsammans kallas för platsens ståndort. När man förändrar en plats ståndort så förändrar man också förhållandena för de träd som växer där.

De stadsträd som är stora idag planterades på en tid då förhållandena såg helt annorlunda ut. Det fanns en större tillgång på ljus, eftersom husen runt omkring inte var lika många eller höga. Tillgången på vatten var högre, eftersom det släpptes igenom mer vatten genom marken då vägarna inte var hårdgjorda och då bortdräneringen av vatten inte var lika stor. Trädet hade också kvar flertalet av sina rötter, eftersom man inte kapat dem i schaktandet av nya vägar. Trädets tillgång på jord var större, eftersom man inte grävt ner ledningar och byggt överbyggnader till vägar än. Det är därför inte så märkligt att de gamla stadsträden mår dåligt idag, de har helt enkelt berövats de förhållanden de växt upp under. Vad kan man då göra för de stora stadsträden i framtiden? Ofta är de träd som växer i hårdgjorda miljöer redan skadade och kommer att behöva plockas ner inom en snar framtid. Träd i parkmiljö har bättre förutsättningar, och de bör skyddas från schaktning i marken.

Fokus bör ligga på att skapa bra miljöer för de nya träd som planteras. De har bättre förutsättningar att klara sig eftersom de växer upp i den tuffa miljön och anpassar sig. Det ställer dock krav på att välja ett träd som klarar av att växa i den ståndort där det planteras. Hårdgjorda stadsmiljöer är väldigt komplexa. Varje gata har sitt eget mikroklimat, det vill säga klimatförhållanden som är specifika för just den platsen. En gata kan vara mörk, blåsig och torr, medan en annan kan vara ljus, varm och med god jord. I valet av träd gäller det att analysera platsen och hitta det träd som det bäst lämpar sig att använda.

Ljustillgången i en stadsmiljö varierar väldigt beroende på var man befinner sig. En gata i nord-sydlig riktning ger jämnare ljustillgång än en gata i öst-västlig riktning.Är husen höga på en gata kan vissa delar ligga i konstant skugga.

En plats i hårdgjord miljö kan vara varmare än andra platser eftersom omgivande stenmiljöer lagrar värme under dagen som de sedan avger under kväll och natt.

Vindförhållandena i stadsmiljön varierar också mycket från plats till plats. Vissa ställen kan vara vindskyddade mellan husen, medan husen på andra platser skapar en vindtunnel som gör miljön väldigt blåsig.

Vattentillgången varierar även den i stadsmiljön. Beroende på hur mycket öppen yta ett träd har runt sig så rinner olika mängd vatten genom ytan. Öppen jord eller växtlighet runt om trädet släpper genom mest vatten, och asfalt minst. Vattentillgången kan också variera beroende på hur grundvattenförhållandena ser ut.

Det är inte alltid som vatten är bra för ett träd. I de fall när marken är kompakterad kan vatten runt rötterna dränka trädet. Kompakterad jord kan också skapa syrefria miljöer, vilket kväver rötterna. Utan rötter kan ett träd inte växa. Det är således lika viktigt att miljön under mark är bra för trädet, som miljön ovan mark. Vilken typ av jord som finns på platsen är också viktigt. Sandjordar skapar torrare miljöer än lerjordar, men ger å andra sidan rötterna större möjlighet att andas.

Stadens miljö är således väldigt varierande, och man kan inte generellt säga att ett visst träd är bra för hårdgjorda miljöer eller inte. Det beror helt enkelt på hur den aktuella platsens ståndort är. Stadsmiljön är inte bara negativ för träd, utan det finns också möjlighet att testa mer exotiska träd på de platser som är varma. Man behöver hitta nya arter som fungerar i de hårdgjorda miljöerna, för att få en artdiversitet. Inte enbart för att gynna den biologiska mångfalden, utan också för att minska riskerna att alla träd stryker med om det kommer nya artspecifika trädsjukdomar.

Slutligen så måste det träd man valt ut för ståndorten passa in i stadens arkitektur och framförallt ha en storlek som passar platsen. Det sistnämnda är ett dilemma, för många av de träd som finns att välja bland blir alldeles för stora och det slutar med att de regelbundet måste skäras in. Trädets storlek är således också viktigt i valet av framtidens stadsträd.

Om du vill veta mer om kommunens stadsträd, kontakta parkingenjör Sara-Marie Rännbäck på 0454-814 22 eller 070-265 00 66