Laxaleden

Natur- och Kulturhistorisk vandringsled längs Mörrumsåns brusande framfart genom ett stycke vacker Blekingenatur, från åkerlandskap till skogsbygd.

Längs leden finns informationstavlor som handlar om den historia och kultur som under tidens gång format livet längs detta fiskrika och kraftfulla vattendrag. Texten till skyltarna finns även att ladda ner som pdf-filer nedan.

Laxaleden är 30 km lång och går mellan Elleholm i söder och Hovmansbygd i norr, passerar Mörrums och Svängsta samhällen.

Mörrumsån

Mörrumsån kommer från sjön Vrången nära Vetlanda i Jönköpings län. I Småland, där ån kallas Helige å, rinner den genom Helgasjön och Åsnen. Ån rinner vidare in i Sveriges trädgård, Blekinge, genom Mörrum som gett ån dess namn och faller ut i Elleholm vid Hanöbukten.

Mörrumsån har en längd av 186 km och fallhöjden är 280 m.

Laxfisket i Mörrumsån har gamla anor. I dag är dess laxfiske världsberömt och lockar varje år sportfiskeentusiaster från hela världen.

Mörrumsån är ett av vårt lands fiskrikaste vattendrag. Ån är med sitt växlande djup, strida strömmar och grus- och sandbotten väl lämpad för laxens livsbetingelser.

Utöver värdet som laxförande vattendrag lärde människorna tidigt att använda den värdefulla vattenkraft och transportled som ån gav dem. Längs ån flottades timmer, kvarnar och industrier anlades, allt från små husbehovskvarnar till stora kraftverk.

Leden börjar, eller slutar, vid Elleholm belägen på en holme i Mörrumsån nästan vid mynningen av ån. Elleholm med sin dramatiska medeltidshistoria var stad på 1500-talet. Laxaleden går genom västra Elleholm tills den ansluter till åbrinken mittemot Lastern, gammal lastageplats i ån. Hit upp var Mörrumsån segelbar, här lastades och lossades sten, spannmål, mjöl, virke mm. De första forsarna, som sedan återkommer längs hela sträckan, börjar här.

Strax före Mörrums samhälle finns en fors i ån som kallas Långa Skerf. Via spångar kan man gå ut i ån, ett härligt ställe för meditation och fika.

Leden går nu in i Mörrums samhälle, södra delen går längs ett gammal notdragningsställe som kallas för Flodnoten. Det är här som den traditionella notdragningen den 11 maj äger rum varje år. Denna dag hålls också marknad med många besökande.

I Mörrum fanns flera laxrökerier, idag återstår endast ett.

Här ligger också AssiDomäns praktfulla anläggning Laxens Hus med allt som rör dagens laxfiske i Mörrumsån. Besökaren erbjuds utställningar, fiskemuseum, akvarium, shop, reception, mm.

Vid Kungsforsen, hjärtat av det gamla Mörrums laxfiske, kan man på träbron över ån känna den speciella ådoften, lyssna till brusande vatten och om man har tur, se de jättelika laxarna hoppa genom forsarna. Leden går via bron över till östra sidan.

Efter de norra delarna av samhället kommer man så åter ut i naturen. Via en praktfull bokskog är man framme vid Åkroken med gammal kvarnplats, fiske och laxodling. Idag ligger här AssiDomäns fiskecamping. I Hönebyggets by går leden förbi Karlshamns golfbana som ligger skönt belägen på sluttningarna ner mot Mörrumsån.

Restaurerade laxfiskekar i Hönebygget. Foto Kaj Johansson

Nu följer en sträcka som nästan enbart går i bokskog. Vissa delar av leden går högt över de branta dalsidorna, mellan träden syns och hörs Mörrumsån. Leden går nu inåt landet i Danstorp där den gamla bykärnan med bl a silverrävsfarm en gång låg.

Vid Ekeberg går leden över på västra sidan via Ekebergsbron. Här ligger ABU:s fiskestuga som genom åren har gästats av flera kända personer som fiskat på ABU:s privata fiskevatten.

I Ekeberg låg Leissners Punschfabrik, Sveriges första tillverkare av denna ädla dryck.

Man kommer fram till Mariebergsfabrikerna, ett industriområde med skiftande verksamheter genom åren. Här har funnits yllefabrik, klädesfabrik  och mattfabrik. Här ligger också Mariebergs kraftstation som är Mörrumsåns sydligaste kraftverk. Kraftstationen är laxens första stora hinder för sin vandring, här finns Mörrumsåns enda laxtrappa.

Leden går härefter genom ett stycke granskog, mörk och dolsk, för att åter på bokklädd sluttning ansluta till Mörrumsån. Så småningom kommer man fram till Öjavad vid Svängsta brandstation.

Leden korsar Mörrumsån igen på ”Nyebro”. Vandringen fortsätter genom Svängsta samhälle, förbi anrika HALDA, fabriken som Henning Hammarlund anlade här i slutet av 1800-talet just på grund av den vackra trakten vid ån.

Man går också genom Svängstaparken, en liten pärla som Svängstaborna känner varmt för.

Via en gammal järnvägsbro går man över igen på åns västsida.

ABU, världsberömt för sin fiskeutrustning, kan ses på andra sidan ån.

Leden fortsätter ett par kilometer på den gamla banlinjen Karlshamn-Vislanda. Järnvägen lades ned för gott 1979, därefter har den omvandlats till en populär cykelväg.

Karlshamn-Vislanda-Bolmens Järnvägssällskap visar järnvägens historia på några platser utefter leden.

Längs banlinjen slingrar sig den gamla landsvägen på ömse sidor om järnvägsvallen.

Härefter går leden på grusväg som når Åkeholm vid den gamla yllefabriken. I Åkeholm råder nu friden i likhet med andra livaktiga stationssamhällen som blomstrade i kapp med järnvägstrafiken under första delen av 1900-talet.

Strax efter landsvägsbron över Mörrumsån i Åkeholm ansluter Blekingeleden. Båda lederna följs åt till Angölsmåla.

Landsvägsbron vid Åkeholm, byggd 1905. Foto Kaj Johansson

Vandringen fortsätter på Knaggelidsvägen som också kallas ”Kungavägen” och löper genom byarna Susekull, Knaggalid, Öjamåla och Östra Härnäs.  Med klippstup och blockbranter på ena sidan och den forsande Mörrumsån på den andra är denna en av kommunens vackraste vägar.

Efter den stora åmaden gör Laxaleden en avstickare till Östra Härnäs bycentrum som ligger på ett höjdparti mellan Mörrumsån och Hejasjöbäcken.

Åter vid Mörrumsån ligger ett område med ruiner av vattenkraftsdriven småindustri som anlades under 1800-tal och tidigt 1900-tal. Vid det forsande vattnet låg sågverk och kvarnar.

Den vackra stenvalvbron i området byggdes på 1850-talet av en bonde som ägde gårdar på ömse sidor om Mörrumsån. På andra bron ligger Västra Härnäs by eller Hemsjö som byn också kallas.

Strax norr om valvbron ligger Kungsforsen en mäktig forssträcka som före byggnaden av kraftverken också kallades Hemsjöfallen. När vattenflödet är rikligt är det en mäktig upplevelse för ögon och öron. Lämplig rastplats.

Efter denna begivenhet går man vidare längs en något lugnare Mörrumså, förbi ett ensligt torp vid stranden, passerar Gängelbäcken och snart är man på den gamla järnvägsbron. Här möts vandringsleden och cykelleden som går på gamla järnvägsvallen. Bron ligger på gränsen mellan Ringamålas och Kyrkhults socknar och vandringen går nu vidare i Olofströms kommun.

Norr om bron ligger Angölsmåla benstamp där man framställde benmjöl. Här har också funnits mjölkvarn, spånhyvel och lådfabrik. En välbevarad 75 m lång grävd kanal går längs leden norrut.

Vid stampen kommer man in i Käringehejans naturreservat. Leden passerar vildmarksområden med inslag av urskog på dalgångsbranterna. Detta gäller särskilt norra delen där man kan se jätteträd, isynnerhet gran. Kvarnplatsen i Röshult ligger i en brant och blockrik terräng. Till kvarnen löper en liten broad väg på sluttningen, besvärlig att bygga och vansklig att frakta säd eller mjöl på. 

Efter det mäktiga reservatet kommer man till Ebbemåla. Denna by liksom Hovmansbygd på östra sidan av ån blomstrade vid järnvägens tillkomst i slutet av 1800-talet. Man passerar det anrika Ebbamåla Gjuteri- & Mekaniska Verkstad som lades ned 1967. Anläggningen är byggnadsminnesförklarad och i dag ett kulturhistoriskt besöksmål.

Leden passerar brosystemet över Mörrumsån, på norrsidan är vattnet lugnt och stilla, på södersidan forsande och livfullt. På andra sidan ån ligger Hovmansbygd som är ändpunkten – eller startplatsen - för Laxaleden.

1874 kom järnvägen och byn blev ett stationssamhälle. Järnvägen drog till sig två industrier, ett gjuteri i Ebbemåla by och ett mejeri. Vidare fanns järnvägsstation, post, telefonstation, affär, droskstation, kvarn, träullsfabrik och torvströfabrik. Liv och rörelse rådde

Under efterkrigstiden skedde stora förändringar i samhället och i industrin. Järnvägen och industrier lades ned och antalet bofasta minskade. Detta innebar att Hovmansbygd liksom flera stationssamhällen mer eller mindre dog ut. I dag vilar åter friden i byn.

En resande på järnvägen skrev om Hofmansbygd 1879: En af de naturskönast belägna stationerna på hela linjen. Branta, löfklädda höjder omgifva en grönskande dal, genom hvilken den vackra Mörrumsån skyndar fram, likvisst här uppehållen af dammfästen, hvarvid redan ganska respektabla qvarn- och sågverk gifva lif åt taflan.

Hofmansbygd, ändpunkt – eller startplats - för Laxaleden. Foto Jonny Johansson

• Utmärkning av leden: Stolpar med blåmålad topp eller blå markering. Den blå färgen är hämtad från Mörrums sockenvapen.
• Informationstavlor längs leden beskriver historiska och kulturella sevärdheter.
• By- och sockengränser är markerade längs leden. Byarnas gränser är de urgamla och stämmer inte alltid med dagens.
• Folder om Laxaleden finns på Turistbyrån i Karlshamn, Laxens Hus i Mörrum, Åkeholm vid landsvägsbron, Ebbamåla Bruk, samt vid Laxaledens ändpunkter.
• Parkeringsplatser: Mörrums och Svängsta centrum, i övrigt hänvisas till allmänna parkeringsplatser.
• Toaletter och rastplatser finns utmed leden.
• Skötsel och tillsyn av vandringsleden: Parkenheten, Karlshamns kommun 0454-814 25
• Laxaleden är inte handikappanpassad.

Skyltar vid Laxaleden från söder till norr

(pdf-filer för nedladdning)